En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

Rutten lax och en önskan om fräknar.

.

.

När man inte har en fin balkong med utemöbler, klängväxter och parasoll så får man helt enkelt göra det bästa av situationen. Man får helt enkelt bulla upp några soffdynor mot tegelväggen och rikta ansiktet mot solen. Jag försökte låta blir att titta åt andra hållet där två gamla fryslådor med kyckling och lax stod och osade sådär härligt fränt som bara rutten mat kan lukta...

Jag gillar att dina tår sticker fram bredvid talriken!