En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

Ett supersvenskt inlägg.

.

.

.

.

.

Herr Kantarell.

.

Hej Karl-Johan!

Och en mindre rolig sillkremla.

.

Jag tänkte att ett supersvenskt inlägg från Smålands djupa skogar skulle passa bra nu när jag åker till Canada imorgon. Mamma och jag plockade svamp tills korgarna var fulla och ögonen stod i kors efter allt gluttande ner i dikena.

Sedan blev våra magar lika fulla som korgarna när vi gjorde en god svampsås och mumsade i oss till Allsång på skansen. Innan dess hade jag varit nere i Helgasjön och tagit ett dopp i det blå.

En svenskare dag kan man leta efter.

Nu åker jag!

(Några förprogrammerade inlägg kan förekomma under resan. Annars så äter jag mig tjock på amerikanska pannkakor och glömmer allt vad dator heter.)

fina bilder!