En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

En man som lagar musselsoppa.

 

 

 

 

I fredags lagade en fin man musselsoppa till mig. Det heter egentligen något franskt men jag kommer inte ihåg vad. Jag satt bara vid mitt köksbord, drack vin ur mina nya kristallglas och fick absolut inte hjälpa till. Han hackade lök så jag var rädd att fingertopparna skulle gå av. Efter maten stod vi på min balkong och tittade bort mot slottet. Jag hade mitt täcke virat runt kroppen. Efteråt luktade vi lite rök. Men det gjorde ingenting.