Ibland känns det som om man ska behöva välja om man är en byxtjej eller en kjol

och klänningstjej. ”Nej, i tajta byxor känner jag mig fången, tacka vet jag kjolen!”

eller ”nej, jag gillar inte alls när det fläktar om benen, jag föredrar byxor jag!”

Men jag känner mig inte fången i tajta byxor, jag älskar dem! Och jag känner mig

inte naken eller tjejig i kjol, jag älskar det lika mycket. Jag tycker det är fantastiskt

att kunna ha den söta 50-talskjolen och victoryrolls i håret en dag för att klä benen

i tighta byxor och anamma läderpajen den andra.

Sen att man får en liten kameltoe en dag eller två, vad gör det?