En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

En nedfallen hatthylla och hjärtat i halsgropen.

 

 

Häromdagen sätter jag nyckeln i låset, öppnar min ytterdörr och får en smärre chock. Hela min hatthylla har drattat i golvet och ett virvarr av jackor, mössor, halsdukar och ylletröjor ligger på golvet i hallen. Min första tanke var att någon listig inbrottstjuv nästlat sig in i lägenheten och hjärtat satte sig i halsgropen.

 

Ett kliv över högen och en hög suck. Attans! Och hatthyllan gick inte att rädda. Fyra stora hål gapade tomt på min vita vägg.

 

Så detta fick bli lösningen så länge. Ganska fiffigt! Och fint dessutom! Om det är speciellt behändigt är en annan fråga...