En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

Min farmors mors halsband.

När jag var hemma i Växjö så var jag på besök hos farmor och farfar. Farmor plockade fram en liten ask till mig och i den låg ett fantastiskt halsband som hennes mamma haft när hon levde. Hon ville nu att jag skulle ha det och jag blev så himla glad. Såklart för att det är vackert men mest för att det betyder så mycket att ärva och äga saker som tillhört tidigare släktingar.

Tack fina farmor! 

 

gud vad fint att ha en sån gammal släktklenod!