En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

Det här med att köpa för små kläder...

 

Alltså. Det här med att bara köpa saker och med ögat scanna av dess potentiella utformning på sin egen kropp. Det kan ju gå bra. Men ibland går det bara så ända in i helvetes galet. Ibland så är det som om jag lever kvar i den uppfattningen att min midja, min röv och min mage är som de var när jag gick och handlade kläder för mitt studiebidrag som sjuttonåring. Min realistiska personal-shopper på den ena axeln säger: "HALLÅ! Vakna upp, du har blivit en kvinna. Din tonårskropp är inte längre en del av dig och vad fasen tänkte du när du köpte ett par jeans med den midjan?" medan den andra försöker bortförklara med saker som "med de var ju billiga, bara tjugo spänn" eller "men kör du bara ett hårdbantningsprogram nu i några månader så kommer du nog i dem till jul." 

 

 

 

Jag lyssnar på den realistiska axelfiluren och tänker att såhär ser jag ut nu. Och nej, jag kan inte längre ha storlek 25 i jeans. Byxorna jag svassade runt i när jag bodde i London 2010 går inte upp över låren. Fine. (De var ändå från American Apparel och åt helvete med dem) Den tiden är förbi. Är det sorgligt? Njaee. Nej, egentligen inte. Jag får bara köpa ett par brallor i rätt storlek nästa gång. 

 

Vilket fint inlägg! Verkligen.
Det är så jag skulle behöva tänka på mina dåliga dagar då jag ser mig i spegeln och inte är nöjd. Jag tror jag ska se samma kropp som jag såg i spegeln när jag var 16 år och knappt åt mat, men icke, den är inte kvar. Och det är ju inget fel med det.

För mig är det typ tvärtom. Massor med kläder är helt enkelt bara för stora (inte äldre dock, de sitter som en smäck oftast). Går runt på Hm och tror att jag har storlek 42 fortfarande och så sitter en 36/38 som bäst. Jag lever kvar i uppfattningen om att min midja, byst och röv är lika stora som de var i tonåren då jag hade problem med vikten/inte funnit ro i mig själv och min vikt och form än. Gick ner säkert 25 kg från ca 100 kg i början av 20-årsåldern och är verkligen nöjd och glad med den jag är idag men ändå är det som att jag tror att jag är mycket större än jag faktiskt är. Mycket för att jag var tvungen att alltid ta största storleken kanske. Hmm.

Mycket bra inlägg! Bra att du tar upp detta. Jag känner igen mig sååå väl i detta att på nåt sjukt sätt fortfarande tro att min kropp borde se ut som när jag var tonåring. Har deppat över detta till och från i några år, men det är ju så jävla onödigt. Kommer aldrig komma i mina gymnasiejeans igen men vad tusan spelar det för roll liksom. Länge leve min fantastiska rumpa!

Hahaha du är så rolig! Jag har egentligen inget att säga om just detta inlägg, men hade tänkt meddela att jag har köpt en menskopp tack vare ditt tips, och din blogg har blivit min nya favvis! (öh alltså inte bara för menskoppens skull!) Men jag måste också fråga: Hur sjutton gör du ditt hår så fint? Jag får då aldrig till det!

Har du bott i London? Kan du berätta mer om det snälla fina du :)

Hej! Just love ditt inlägg här!
Precis så är det ju, tyvärr har kroppen blivit minst-2-storlekar-större nu när man är kvinna och inte en tjej längre. Blir lika nedslagen varje gång man går in och ska prova nåt, och ser på plagget, att nej- det kommer inte att gå men vi testar i a f! .. och alla de butiker som minskat storlekarna typ som H&M och New Yorker, suckar! ... Haha men ja, nu slarva jag bort mig i vad jag tänkte skriva lite.. ! Bra inlägg och din blogg kommer jag läsa fler gånger! Kram Och Glad valborg! :)