En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

"FEM FEM FEM FEM FEM. Fem myror är fler än en, kränkt vit man."

Varje gång någon i framtiden frågar mig om vad jag tycker om ordet FEMINISM och hur jag ställer mig till att det är ett ord i femininum och därför vill UTPLÅNA männen så kommer jag hänvisa till följande text. Nämligen denna skriven av den otroligt jäkla eminenta Hej Blekk.

Enough said. Läs. Pöss!

Postat 2013-06-27 klockan 08:39:00 Jävligt viktiga saker. Permalink

Kommentarer

Amanda skriver:

GILLAS
Så skönt när någon annan sätter ord på ens känslor!
Vilka bra lästips du ger, fortsätt med det :)

Den 2013-06-27 klockan 14:07:31
URL: http://aal.blogg.se

kollijox skriver:

så himla bra, tack!

Den 2013-06-27 klockan 16:06:32
URL: http://www.kollijox.blogspot.com

Trackback

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding.

Till bloggens startsida