TÄVLING - vinn ett par Mohedatofflor!

 
 
CkZP0u on Make A Gif, Animated Gifs
 
 
Jag älskar dem. Jag tjatar om dem. Vad pratar jag om? Jo, nämligen mina favorit-sko-don i hela världen: Mohedatofflorna! Nu har ni chansen att vinna ett par! Hur jäkla fantastiskt är inte det? Dessutom får ni, om ni vinner såklart, välja precis vilket par ni vill i Mohedatoffelns webshop (!) 
 
 
 
Hur gör ni för att tävla? 
 
♀ Berätta om ett fotrelaterat minne! Alltså någon gång som du tänkt på dina fötter och en händelse kring dem. Det första jag själv kommer att tänka på är till exempel när jag som barn var ute och lekte i en skogsdunge och råkade kliva i en hundbajs. Barfota. Kanske har du någon fin berättelse om en sommarkvälls-promenad med dina högklackade i handen på ett berg någonstans. Har du fotfobi? Bara fyra tår på högerfoten? Haft fotsex?Det behöver inte vara en extraordinär berättelse. Låt fantasin flöda! Du berättar alltså fin fotberättelse som kommentar i detta inlägg. 
 
♀ Gå även in på Moheda Toffeln på Facebook och gilla deras sida. 
 
 
Så enkelt var det! Du har fram till söndag 17.00 på dig att tävla. Sedan drar jag en lycklig vinnare ur de förhoppningsvis stora antal tävlingsentusiaster. Så tävla nu! GÖRE! 
 
 
 
 

Kommentarer
Stumpan skriver:

Hejsan!
Är inne på din blogg för första gången och blev typ, lycklig? Hur har jag kunnat missa dig?

Anyways, nu när jag ändå är här kan jag berätta ett fotminne :). För ungefär fyra år sedan besökte jag en bluesfestival här i Finland tillsammans med min mamma. Den höll på i två dagar och vi dansade nästan dygnet runt, och på grund av dåligt val av dansskor skedde det mesta av dansandet barfota på ett smutsigt dansgolv. När jag vaknade på söndagsmorgonen kunde jag inte gå på mina sjukt smutsiga och svullna fötter med fotbottnar fyllda med blåsor (fräscht, I know). Jag kommer aldrig att glömma smärtan, men jag kommer heller aldrig att glömma glädjen jag kände över livet under de där dagarna jag fick hänge mig till den musik jag älskar mest... :) Så, det var mitt fotminne, nu ska jag bara gilla FB sidan också! over and out!

Den 2014-04-01 klockan 17:59:50
URL: http://stumpanscorner.blogspot.com
Sara Johannesson skriver:

Gillar Moheda toffeln på facebook.
Ett fotminne jag har är förra sommaren då jag var med några vänner på Bråvalla festivalen. Det var så lerigt att man fick springa runt i gummistövlar vilket resulterade i massa skavsår och ont i fötterna. Funderade på att göra som många andra och springa runt i leran barfota. Men klet är inte riktigt min grej så det blev inte så. ;)
Ha det fint! Kram Sara

Den 2014-04-01 klockan 19:10:41
URL: http://itsjustmylife.bloggplatsen.se
Amanda skriver:

När jag var tolv, tretton år började jag spela basket. Det var mycket springa och hoppa och tjoa och heja vilket var himla roligt för en ung och pigg jänta. Men. Så hände fördärvet. Av alla himla skador och åkommor en kan få så råkade jag ut för någonting med det mest bisarra av namn: hälsporre. Det gjorde så himla ont, som att små nålar sticker en i hälen så fort en går. Vi testade med inlägg i skorna och speciella strumpor, ingenting funkade. Och aj vad basketen blev lidande. Till slut fick jag nys om lösningen av en gammal dam min mor kände. Lösningen var foppatofflor. Så jag gick med de sjukt fula plastskorna på inomhus i ett halvår, sedan var hälsporren väck! Och för att fira det vore ett par mycket finare tofflor än de gamla plastisarna perfekt, därför vill jag hemskt gärna vinna ett par moheda!

Den 2014-04-01 klockan 19:27:29
URL: http://ajonssons.blogg.se
Amanda skriver:

När jag var tolv, tretton år började jag spela basket. Det var mycket springa och hoppa och tjoa och heja vilket var himla roligt för en ung och pigg jänta. Men. Så hände fördärvet. Av alla himla skador och åkommor en kan få så råkade jag ut för någonting med det mest bisarra av namn: hälsporre. Det gjorde så himla ont, som att små nålar sticker en i hälen så fort en går. Vi testade med inlägg i skorna och speciella strumpor, ingenting funkade. Och aj vad basketen blev lidande. Till slut fick jag nys om lösningen av en gammal dam min mor kände. Lösningen var foppatofflor. Så jag gick med de sjukt fula plastskorna på inomhus i ett halvår, sedan var hälsporren väck! Och för att fira det vore ett par mycket finare tofflor än de gamla plastisarna perfekt, därför vill jag hemskt gärna vinna ett par moheda!

Den 2014-04-01 klockan 19:27:29
URL: http://ajonssons.blogg.se
Lisa skriver:

Åh fötter!

Mitt absolut värsta fotminne var när jag vid 7 års ålder tillbringade en vecka i Kristianstad för att fiska krabbor. Efter att ha spenderat allt för många timmar med att plocka upp och plocka ner krabborna från hinken och tillbaka i vattnet, lyckade jag trampa på en stor fiskkrok. Fiskkroken åkte långt in i hälen och gjorde så fruktansvärt ont. Mamma fick köra mig hem till stugan i en kärra. Trots att det var väldigt många år sedan så kommer jag fortfarande ihåg min ynkliga jag på den där röda kärran.
:)

Den 2014-04-01 klockan 19:31:10
klöversmoa skriver:

Här är mitt fotminne, inte alls så kul!!
Jag har strl 42 och har därför svårt att hitta damskor som passar mig. Hade bestämt mig för att köpa Nike Air Force, pga snyggaste jag sett. Så jag sparade ihop, letade på internet efter billigaste stället att köpa dem på. Hittade dem för 700 pix på spirit stores. Jipppi!! Gick dit och skulle köpa, men då visade det sig att de bara kostade 700 upp till strl 39, annars fick en köpa herrmodell och då kostade det 1000 kr. Köpte dem ändå, men kände mig diskriminerad och väldigt utanför skonormen som finns i samhället!!

Den 2014-04-01 klockan 19:55:33
URL: http://botellonz.blogg.se
Simone skriver:

Gillar Mohedatoffeln på fb :)

Mina starkaste fotminnen är de gånger jag har råkat skada min två år yngre systers fötter genom åren. Värst var nog när jag ca 10 år gammal höll i en hammare som slank ur händerna och landade på hennes tår. Mamma och pappa var såklart inte glada när vi var tvunga att ta lillasyster till akuten. Jag minns att när hon grät, grät även jag av skuldkänslor och rädsla av vad föräldrarna skulle säga. Det gick dock bra och min systers tår är intakta! Dock brukar hon påminna mig om det då och då ;)

Den 2014-04-01 klockan 20:01:37
URL: http://atsimones.blogg.se
Madeleine skriver:

Ah fotminnen har jag många, de är ju så pålitliga de där fötterna. Tar ju dig vart man vill. Men ett särskilt minne är när jag åkte på hippie festival i England. Det regnade och var blött men oj vad kul jag hade. Vi sprang omkring i gräset och lekte med drakar på dagarna. Gick till The Gypsy Wagons och pratade om skäggväskor och hela tiden skrek folk "look there is Adam and his wife". Vi hade ju gift oss en månad innan. Ibland gick vi till art and crafts och jag höll mest till i sytältet. Åt flapjacks och ost där, och fock fina vänner men namn som Rainbow, Haf och Jazz. På kvällarna var vi på den solcellsdrivna bion och såg Rocky Horror och Buster Keaton. Folk skrek och dansa och kastade mat omkring sig. Efter det gick vi till musiktältet och lyssnade på musik, dansade och sjöng tills det nästan var morgon. Det hade aldrig hänt om det inte var för mina älskade fötter.

Den 2014-04-01 klockan 20:15:05
URL: http://whitemaskgirl.wordpress.com
Fia-HEVONENS skriver:

Har gillat!

Ett fotminne jag har, är när jag kom på vad bra det är med fötter egentligen. Jag är ryttare, och har alltid förutsatt att mina fötter finns där, man använder ju fötterna rätt mycket när man rider. Men så skadade jag mitt vänstra ben, knäet och foten. Helt plötsligt var det skitsvårt att rida!! Så jag värdesätter mina fötter helt plötsligt, vi har blivit polare på äldre dar! ;-D

Den 2014-04-01 klockan 20:32:05
URL: http://www.hevonens.com
im skriver:

Åh. Mitt fotminne är från då jag fram till jag var 19 år inte kunde ha några skor i affären pga mina hallux valgus. OK, kunde ha typ skor lika stora som snowboardpjäxor eller herrskor, men det ville jag ju inte så var tvungen specialanpassa alla skor. På grund av att de var några centimeter för smal för min storlek? (hallå, smalsko-ideal!). Men jag opererade fötterna som 19-åring och efter operationen och några månader senare kunde jag gå normalt och ha normala skor utan att de skavde. Fick några ärr och inte så fina fötter, men hallå vem bryr sig? Ett par finfina Mohedatofflor skulle dock göra mina små kämpar till fötter glada - liksom både snygga och sköna!

Den 2014-04-01 klockan 20:39:06
Karolina Malmqvist skriver:

Ett riktigt härligt fotminne är ett underbart barfotaminne. När jag och min bror var små spenderade vi mycket tid hos vår mormor och morfar i deras sommarstuga på landet.
Det absolut roligaste var när vi under varma sommarlovskvällar tog av oss barfota och njöt av det nyklippta gräset mellan tårna. Som grädde på moset tog morfar fram vattenslangen, jag och min bror greppade tag i den andra och vattenkriget var igång! När vi skrattat så vi fått ont i magen gick vi in till mormor som satte oss i ett varmt och gott fotbad med såpa i. Doften av såpa gör mig än idag lite sugen på barfotalekar i nyklippt gräs.

Den 2014-04-01 klockan 20:45:50
URL: http://karolinahansson.blogspot.com
Else skriver:

Haha så fort jag läste fotrelaterat minne kommer jag ihåg dem gången jag som 10-11 åring skulle sätta mig i soffan hemma hos mina föräldrar och som jag då alltid gjorde halvslängde jag mig ner på rumpan, rätt på min fara stackars fötter och lyckas sätta mig så jag bröt min stackars fars stortå och han tvingas vara sjukskriven på grund av att han inte kunde använda foten! Jag skämdes och min familj såg det komiska i det och retades med mig ett tag efter det med att flytta fötterna på ett dramatiskt sätt när jag kom in i tv-rummet! ;) nu 11 år senare får jag fortfarande höra att jag bröt min fars tå ;)

Den 2014-04-01 klockan 20:55:21
Else skriver:

Haha så fort jag läste fotrelaterat minne kommer jag ihåg dem gången jag som 10-11 åring skulle sätta mig i soffan hemma hos mina föräldrar och som jag då alltid gjorde halvslängde jag mig ner på rumpan, rätt på min fara stackars fötter och lyckas sätta mig så jag bröt min stackars fars stortå och han tvingas vara sjukskriven på grund av att han inte kunde använda foten! Jag skämdes och min familj såg det komiska i det och retades med mig ett tag efter det med att flytta fötterna på ett dramatiskt sätt när jag kom in i tv-rummet! ;) nu 11 år senare får jag fortfarande höra att jag bröt min fars tå ;)

Den 2014-04-01 klockan 20:55:22
Catty skriver:

Jag och min sambo gjorde vår drömresa i somras och åkte till Peru. Vi vandrade en gammal inkaled för att ta oss till Macchu Picchu. Kombinationen dåliga skor och många timmars vandring i kraftig nedåtstigande vinkel orsakade infektioner i fyra tår. Drömresan blev till en mardröm där ingen hjälp fanns att få långt ifrån civilisation och sjukvård. Trots fruktansvärd smärta tog jag mig igenom vandringen. Sista kvällen stannade vi på ett ställe där de förutom dricka och chips också sålde flip-flops. Halleluja, har aldrig varit så villig att betala enorma summor för lite (säkert giftig) plast! Det räckte dock med några kronor för att äntligen få bort trycket över mina variga och ömma tår.

Flip-flops är ju dock inget vidare sällskap när man sysslar med bergsbestigning, men so what! Med värktabletter och koncentration tog jag mig fram ändå.

Roligaste kommentaren fick jag när vi precis bestigit berget Wayna Picchu, beläget precis i anslutning till den gamla inkastaden. En amerikanska utbrast förvånat till sin man: "Ooooooh my God, did you see that? That girl had fucking flip-flops!"

Den 2014-04-01 klockan 21:19:25
sara skriver:

det handlar om hur de där tre små runda ärren precis på högerfotens knoge kom till.

jag var tolv och det var sommar och det var inte bara sommar det var sommar i småland på vårat landställe. vi hade en lådbil, the star hette den. vitmålad med blå versaler på sidorna där namnet stod och två stora stjärnor klumpigt målade med en gammal hård pensel. säten av gamla stolar vi sågat av benen och målat karmarna vita på. och sitsarna var klädda i vinröd galon. hjulen var tagna av en föråldrad barnvagn vi hittat i ladan och min morbror hjälpte oss att fixa styranordningen med ett rep. (egentligen var det nog mest han som byggde hela bilen)

vi drog den högst upp på backen och jag satt längst fram min lilla kusin satt i baksätet och min bästis stod upp längst bak. tidigare hade vi bara åkt från halva och det var nu det gällde. ett två tre bästisen ställer sig på och vi rullar iväg nedför grusvägen och första svängen tar vi galant och vi fortsätter ner i en ökande fart ned mot bron över bäcken. det går snabbare och snabbare och till sist kanske inte den där styranordningen var så bra ändå NEJ vi susar mot räcket!!! jag stoppar ner fötterna och försöker bromsa och högerfoten åker under och skrapas mot den gamla betongbron. med halva bilen ute över det forsande vattnet och under räcket stannar vi och mina knogar blöder.

och det var så mina ärr kom till och varje gång jag ser dem tänker jag på grusdamm och håret i vinden och porlande vatten. kanske är det egentligen mer ett lådbils- och sommarlovsminne men inte mindre mitt finaste fotminne för det. <3

Den 2014-04-01 klockan 21:28:16
URL: http://wilderness.webblogg.se/
Viktoria skriver:

Som storfotad människa blev det såklart ett problem när man i sjuan skulle börja bära skor under hela skoldagen, som ett brev på post kom ett nageltrånget på stortån! Efter 8 goda år med en taskig tå är jag nu efter fem(!) operationer fri från mitt nageltrång. Men det jag minns mest måste vara när jag blev tillsagd som 13-åring att de skulle döda nagelanlaget med gift! Helt övertygad om att jag aldrig mer skulle ha en stortånagel på högerfoten så googlade jag lösnaglar för tår och hade långa diskussioner med mig själv om att en amputation (ja, det var lite så jag såg på det hela) var nödvändig för min livskvalité. Efter operationen var halva nageln kvar och ett år senare hade resten växt tillbaka. Jag är idag dock väldigt stolt över att jag "came to peace" med att bli av med en tånagel som tonåring :-)

Den 2014-04-01 klockan 21:30:59
Linnéa skriver:

Jag har nog lite fotfobi och är väldigt generad över mina konstiga tånaglar. Därför tyckte jag inte alls att det var roligt att få pedikyr till födelsedagen. Kvinnan som "pedikyrera" mig lugna ner mig och sa att hon har sett mycket värre. Och visst var det en skön känsla efteråt.
Ett par Mohedatofflor skulle verkligen pryda mina fötter så jag vill hemskt gärna vinna ett par.

Den 2014-04-01 klockan 21:32:05
URL: http://muminochjag.blogspot.fi
Mika skriver:

Det här var i vintras i Uppsala, under luccegasuehelgen. Vi var ett gäng som skulle mot norrlands nation, men det tog tid för min pojkvän hade druckit lite för mycket. jag tänkte att jag iaf kunde utnyttja den sakta promenaden till att byta skor längs vägen. det var kallt och halt och jobbigt att gå i klackar. så jag stannade, tog på mig mina platta skor och la mina klackar i tygpåsen (trodde jag). väl framme på nationen skulle jag byta till klackar igen, men vad förvånad jag blev när jag insåg att jag hade glömt att stoppa ner ena klackskon i väskan. hur många gånger har man inte skrattat för sig själv när man ser en ensam sko ligga på gatan, hur glömmer man en sko liksom? Jag fick gå i platta skor den kvällen och vågade aldrig gå tillbaka och leta efter min ensamma sko.

Den 2014-04-01 klockan 21:40:04
Spindelmään skriver:

Nämen! Jag tyckte väl att jag kände igen dig. Tack för smakrådet på vintagefestivalen! :)

När jag var liten älskade jag att bada. Uppvuxen på norrlandskusten är det hav och sandstrand som gäller! Det värsta var ju dock all sand! Det värsta jag vet är att tvingas gå med blöta fötter i sand som fastnar överallt och bara är äckligt. Jag brukade gå upp på stranden till min underbara morfar som tog med mig ned till vattnet, doppade mina fötter noga för att se till att all sand sköljdes bort och bar mig sedan upp till handduken där jag kunde sitta i säkerhet från all sand!

/Glad ägare till den senapsgula 50-talsklänningen

Svar: Åh vad kul!! Den var superfin <3
.

Den 2014-04-01 klockan 21:42:27
Alexandra skriver:

Han bor en miljon bort och i ett helt annat land, han som skickar mig handskrivna brev med intervjufrågor och som varje kväll ringer för att säga god natt. Han är så långt ifrån mig, han som håller händerna runt mitt ansikte och kysser allt går att kyssa och som har en hudlukt som jag kan känna igen bland tusentals.

Och jag saknar honom så mycket att det där fina jobbet som håller mig borta från hans hud inte är värt det, så jag säger upp mig och flyttar alla miljon mil och börjar jobba på ett kafé.

Nio timmar, varje dag, utan lunchrast och utan någonstans att sitta och kunder som fräser och ser ner på en för att man inte talar deras språk och för nästan inga pengar alls i timmen och fötterna som gör så ont och nageltrånget som har vuxit så mycket att nageln knappt syns.

Men det är värt det.

Den 2014-04-01 klockan 22:25:46
URL: http://hejfamiljen.devote.se
Louise skriver:

Jag kommer från en liten stad i Roslagen omgärdad av hav, hagar och en och annan ko. En sommardag när jag var runt 13 var jag ute på min bästa väns gård och lekte. Solen gassade och det var två lyckliga tjejer som sprang omkring som på grönbete. Eftersom vi var rätt coola så skulle vi leka lite på vägen också, och då upptäckte vi något fruktansvärt kul; en plätt på vägen där asfalten hade smält av värmen. Då fick jag den lysande idén att trampa runt i det, jätteskönt! Japp, det var verkligen helmysigt, tills det var dags att tvätta bort det... Jag fick hjälp av hennes mamma att skrubba och skrubba under vattenslangen, men det fick inte, jag hade som en skosula av asfalt under foten. Det slutade med att pappa fick komma och hämta, sen satt vi på gården i säkert en timme medan han tog fram hela arsenalen av lösningsmedel från garaget och skrubbade mina arma fossingar!

Den 2014-04-01 klockan 22:34:03
URL: http://herrknut.blogg.se/
Emely skriver:

Vilken härlig tävling!
För några år sedan var jag och mina kompisar på Roskildefestivalen. Vi var på en underbar spelning, dansade och hoppade och var väldigt glada i hatten. Jag hade på mig mina favorit ballerina skor och lyckades dansa av mig en sko. Jag blev lite ledsen och letade länge efter den. När konserten var slut och vi skulle gå hem lyckades min kompis hitta den längst framme vid scenen! Den hade alltså vandrat långt bak ända fram till scenen, haha. Och jag var återigen lycklig och glad :) jag gillar Moheda på facebook.

Den 2014-04-01 klockan 22:40:23
Emelie skriver:

Har velat ha ett par helsvarta moheda 4ever!! Så här levererar jag ett fotminne:

Jag var 12 år och satt i en trång aula tillsammans med ALLA musikelever på hela skolan och hade genrep inför den stundande vårkonserten. Efter någon timma kände jag hur fotsvetten var ett faktum så jag tog av mig skorna. Mina kompisar blir nästan gröna i ansiktet av den vidriga lukten samtidigt som en person som sitter bakom oss glatt och drömmande utbrister "Ååååh det luktar mat!!".

Den 2014-04-01 klockan 23:51:56
URL: http://unvelo.se
madeleine skriver:

Som tidigare student och nu arbetslös så har aldrig skor varit prioritering ett av alla saker jag måste lägga pengarna på. Samtidigt som hjärtat mitt ständigt suktat efter dr martens-kängor, men jag varit tvungen att dödat den tanken då skor över 250 kronor är för dyrt för min livssituation.

Men denna vecka är jag på besök hos min lillasyster. Min syster som har ett par dr martens kängor i sin ögo. Försiktigt snör jag dessa skor om min fot - och går ut för att möta våren på dom soliga gatorna.
Jag känner mig hel, och med dessa kängor på fötterna känns allt så självklart. Mitt självförtroende byggs upp millimeter för millimeter, och i hjärnan tänker jag "AKTA ER KILLAR, FÖR HÄR KOMMER VÄRLDENS COOLASTE MÄNNISKA. VÅGA FAN INTE TJAFSA MED MIG!"
Jag går hemåt och känner hur min styrka färgar av sig på den gråvita omvärlden.

Den 2014-04-02 klockan 01:56:11
Memmie skriver:

Det var en sommar när jag var liten, det var så otroligt fint väder och min bästa kompis hade fått nya skor. Såna som man knyter! Han hade dessutom fått en keps och såpbubblor av sin mamma. När min pappa kom för att hämta mig på dagis, så visade jag honom skorna som min bästis hade fått och sa att jag också ville ha ett par skor som man knyter. Världens bästa pappa lyfter då upp sin unge i famnen, åker till köpcentret och köper ett par nya fina tygskor. De var rosa, orange och gröna, bäst av allt var ju att det var "knytskor". Dessutom köpte han en keps åt mig, rutig i rött och vitt. Jag tror att jag vägrade att ha några andra skor den sommaren faktiskt. Jag var så förtjust i mina skor att vi nog fick slänga dem på höstkanten, jag hade slitit ut dem.. Jag var så stolt över att jag var stor nog att ha "knytskor". Ett annat minne som bara ploppade upp nu är när jag trampade in en pinne i foten, att gå barfota i skogen är alltså ingen bra idé. ;)

Den 2014-04-02 klockan 08:11:20
URL: http://memmie.blogg.se
Ida skriver:

Det här är faktiskt ett av de värsta minnena någonsin:
Jag minns det så väl, trots att det idag är femton år sedan. Det hade nyss blivit vår, jag gick i ettan och vi hoppade långhopprep. Eftersom det var lite lagom varmt i luften åkte både skor och strumpor av.
Och där stod vi i kön. Jag och Jenny. Vi var goda vänner så hennes efterföljande kommentar berodde helt på barn ärlighet.
Hon sa, samtidigt som hon la huvudet bekymmersamt på sned: "Vad konstiga tår du har."
Jag tyckte att det där var hemskt jobbigt och jag började utveckla en grov fotfobi. Framförallt över mina egna fötter och tår.
Hur varmt den än var gick jag alltid runt med strumpor. Använde aldrig någonsin en sko med öppen tå. Mamma trätte på mig, hotade med svamp. Men det spelade inte någon roll.
Året jag fyllde arton, elva år efter tåkommentaren, gjorde jag slut med min dåvarande pojkvän.
Varför?
Stor del för att han hade fula tår och långa fötter!
Nu har jag fyllt tjugotvå och sommaren som var hade jag skor med öppen tå flera gånger. Inte varje dag, men ändå fler gånger än jag kan minnas. Och det var en befrielse.
Jag har bearbetat och gått vidare.
Men den där harmlösa kommentaren för så många år sedan, på skolgården i den gassande vårsolen; kommer jag aldrig någonsin att glömma!

Den 2014-04-02 klockan 08:49:05
URL: http://tobehappy.blogg.se
sarah skriver:

Jag har ett par bruna träskor som jag hittade på loppis för fem år sen, som jag använt dygnet runt när säsongen tillåtit det (ibland på gränsen, men vad gör man inte liksom!). Det ironiska är att jag köpte skorna för kanske 20 kronor i en secondhandbutik, men att jag säkert har lagt hur mycket pengar som helst på att laga dem? Jag har nu alltså blivit stammis hos min skomakare som bara skrattar när jag kommer in, och stundtal säger "studentrabatt, det här går på garantin". Första gången var det en liten spik som gick upp vid hälen, så där limmade han på en bit läder. Sedan har det varit en oändlig vända med att limma fast sulan. Efter att ha limmat den fem gånger skulle jag åka till Grekland. Första dagen lossnade sulan (igen!), gick till en skomakare på ön som spikade fem spikar i vardera sula. Promenerade glatt därifrån - men sulan lossnade ändå. Kom hem och visade upp skorna för skomakarn och kunde inte sluta skratta. Nu är inte jag världens vildaste person, men får väl se det som ett tecken på att jag åtminstone ger mig ut på saker och ting. Promenerar mycket osv. Ytterligare ironi: när han väl gjort en egen sula som satt fast (aldrig lossnat!) gick lädret sönder vid ankeln. Så nu står de snällt i hallen och får stanna där, men med sulan på i alla fall!

Den 2014-04-02 klockan 09:03:54
Elinor skriver:

Jag hade en pojkvän förra året. Tänka sig...
När vi sov, skulle sova, eller skulle vakna, så var vi så nära nära varandra, vi passade liksom ihop bara, och ofta så liksom var till och med våra fötter ihopflätade, smekandes varandras trötta sulor. Det var så mysigt och så mjukt(!). En gång så sa han att han älskade mina fötter. Efter det och nu, i min ensamhet kan jag liksom stryka mina fötter emot varandra och tänka på honom. Fötter. De är bra att ha.

Den 2014-04-02 klockan 09:26:39
Heli Yeah skriver:

Lyckades med konststycket att dra en pall med godis på min vänstra stortå, jobba hela dagen och sen inte uppsöka läkare på sisådär 15 år. Kontentan av det hela är alltså: Ett sommarjobb i min ungdom pajade min fot, så det enda min vänstra fot mår bra i är sandaler med öppna tår. Just sayin'.

Den 2014-04-02 klockan 11:03:03
Kajsa skriver:

Jag har en väldigt stor stortå. Mycket större än min pojkväns, vilket han tycker är väldigt skoj. Han kallar den potatoe. Hans tå bredvid stortån är däremot lång. Längre än stortån. Det tycker jag är skoj. När vår son föddes för tio veckor sedan undrade vi ju såklart vem han skulle ärva och det blev både en stor stortå och en tå bredvid som är längre än stortån! De sötaste fötterna som finns och en blandning av oss båda!

Fast mina är inte så pjåkiga heller och jag skulle mer än gärna visa upp min stortå i ett par Mohedatofflor när jag i vår och sommar knallar runt med barnvagnen på Uppsalas gator!

Gillar såklart Moheda på fb.

Kram!
/Kajsa

Den 2014-04-02 klockan 11:16:23
Kajsa skriver:

Jag har en väldigt stor stortå. Mycket större än min pojkväns, vilket han tycker är väldigt skoj. Han kallar den potatoe. Hans tå bredvid stortån är däremot lång. Längre än stortån. Det tycker jag är skoj. När vår son föddes för tio veckor sedan undrade vi ju såklart vem han skulle ärva och det blev både en stor stortå och en tå bredvid som är längre än stortån! De sötaste fötterna som finns och en blandning av oss båda!

Fast mina är inte så pjåkiga heller och jag skulle mer än gärna visa upp min stortå i ett par Mohedatofflor när jag i vår och sommar knallar runt med barnvagnen på Uppsalas gator!

Gillar såklart Moheda på fb.

Kram!
/Kajsa

Den 2014-04-02 klockan 11:16:31
Matilda skriver:

Gillar toffeln på facebook - check!

Förra våren och sommaren bodde jag i Bristol, England. Jag bodde tillsammans med en barndomskompis och hennes brittiske pojkvän. Deras väldigt snälla och roliga gäng och jag hade ungefär noll gemensamma intressen. De gillar drum n bass och rejv. Jag gillar Monica Zetterlund och tantfika vid tresnåret (på eftermiddagen). I alla fall så ville jag ge rejvet och kompisarna en ordentlig chans, så jag köpte biljtter till "Motion", en nattklubb i industilokal med väldigt tung elektronisk musik och väldigt mycket droger.
Inför lördagen då festen skulle äga rum var jag obotligt nervös. Jag vill ju inte knarka! Jag vill inte ens vara uppe hela natten! Lördag morgon kommer och jag vaknar på min madrass på golvet. Har sovit extra länge så att jag ska orka vara vaken på natten. Jag tänker att en kopp te skulle sitta fint, skuttar upp från golvet och skyndar ut ur rummet. Det är kallt, som vanligt i engelska hus, så jag halvspringer mot köket när jag plötsligt hör en smäll och känner hur lilltån går av! ... Okej, nej, den sitter kvar på foten. Den är inte ens lös. Men den gör förbannat ont och färgas sakta men säkert blålila. Helvete! Jag ska ju på rejv! Det går ju försjutton inte att gå på rejv med bruten lilltå! Eller? Jag visste att alla skulle reta mig och säga att jag brutit tån med flit om jag bangade utekvällen. Jag hade ju redan klargjort, lite väl många gånger, hur nervös jag var. Jag bestämde mig helt enkelt för att gå ändå och med löst påsnörade Converse följde jag med på både förfest och rejvparty. Och vet du vad? Det var inte så farligt. Det var till och med roligt! Roligt fast jag inte knarkade och fast jag hade en bruten lilltå. Jag har nog aldrig dansat så mycket i hela mitt liv.
Dagen därpå var min tå jätteblå, alltså... jätteblå. Och dubbelt så stor som den andra lilltån. Men det var det värt för nu har jag varit på mitt livs första rejv och jag behöver aldrig göra om det, om jag inte vill.

Kram och tack för en fantastisk blogg!

Den 2014-04-02 klockan 11:18:22
Sara Runesson skriver:

Hej hej! Den här tävlingen måste jag vara med i, älskar träskor av alla de slag!

Jag bodde ett år i London efter gymnasiet och försökte med alla medel besöka alla kreddiga och kulturella ställen jag kunde, för det mesta helt själv på min enda lediga dag mitt i veckan. Det var vår och jag bestämde mig för att ta mig till Hampstead Heath och föreställde mig hur jag skulle strosa omkring i gräset och sitta under någon ek och läsa mina nyinköpta Janes Austen-klassiker. Jag hade speciellt inför detta inköpt ett par perfekta retro-inspirerade prickiga sandaletter från TopShop och begav mig iväg på förmiddagen. Väl framme började ett skoskav, som inte ens borde kallas skoskav, utan sko-massaker! Det var som knivar som skar in överallt på hela fötterna så fort jag tog ett steg. Jag var tvungen att gå runt barfota i gräset, vilket i och för sig funkade där, men på hemvägen fick jag snubbla in på ett apotek och köpa plåster och försökte sätta på mina smutsiga fötter men de fäste inte och fötterna såg ut som skyttegravar från första världskriget. Jag var skamsen tvungen att åka tunnelbana barfota med skorna i handen medan alla tittade konstigt på mig. Jag var också tvungen att gå den kilometerlånga promenaden hem från tunnelbanan på den asfalterade trottoaren i total ångest över vad jag trampade på i slumområdet jag bodde.

Skorna åkte direkt i soptunnan tillsammans med lite av min värdighet. Jane Austen blev aldrig utläst och jag åkte aldrig till Hampstead Heath igen.

Den 2014-04-02 klockan 12:37:38
Joanna skriver:

När jag var gravid förr-förra sommaren svullnade mina fötter upp till att se ut som två limpor. två mini-limpor. eftersom jag har väldigt små fötter, och de vart så svullna såg de kanske snarare ut som ett par små tjocka bebisfötter. gulliga var dom i alla fall!

När min mage var som tjockast, så var den extremt i vägen för mig när (kanske snarare om - eftersom jag mest låg och dåsade på soffan) jag skulle laga mat eller diska. Det enda jag kunde göra för att lyckas med mina bestyr var att sätta på mig ett par skor med klack - faktiskt ett par Moheda-skor som jag hade lyckats töja ut!

Den 2014-04-02 klockan 13:47:18
Boel skriver:

Detta kanske inte är en sån fin berättelse, men jag tycker att den är lite rolig åtminstone. Iallafall; jag var väl runt åtta och sprang omkring, i mina klassiska sandaler med kardborrband, och lekte hos grannen. Dagen innan hade jag hittat ett par glasögon och återlämnat dem till deras ursprungliga ägare, och nu ville mina kompisar veta just precis var jag hittat dem, så jag stegade ut i det höga gräset för att peka, men plötsligt fastnade jag med foten och ramlade omkull. Vad sjutton hände? Jo, när jag lyfte upp foten i luften så fanns där inte bara min sandal, utan även en fyrtio centimeter lång planka med två långa spikar i. Strax efter kunde meningen "DRA UT PLANKAN, FÖR FAAAN!" höras eka över min lilla by.

Tjingeling, du är grym!

Den 2014-04-02 klockan 13:51:17
URL: http://svartand.blogg.se
Cecilia skriver:

När jag var sju år var jag och min släkt på Västkusten under en vecka i augusti. Det var fantastiskt väder och vi njöt av värmen på stranden. Jag och mina kusiner badade i det kalla vattnet, då råkar jag trampa på något vasst men tänker inte mer på det. En vecka senare är min fot svullen och gör ont eftersom det är ett snäckskal som har fastnat i min fot. Jag får gå till doktorn som får skära upp lite i min fot för att försöka få ut skalet och missar min första skoldag ettan :( kram!

Den 2014-04-02 klockan 13:58:21
Carin med C skriver:

Mitt starkaste fot/skominne är ifrån när jag som tonåring på gymnasiet besökte Auschwitz på studieresa. När vi går upp för en stentrappa berättar guiden att denna väg gick alla som kom till lägren. Stentrappan är helt nedsliten av alla fötter som vandrat där och jag ryser i hela kroppen. När jag en månad senare framkallar bilderna från resan visar det sig att jag av misstag och utan att ha vetat om det tagit en bild på min ena fot mot stentrappan. Som om ödet ville att jag aldrig aldrig skulle glömma just den stunden. Än idag ryser jag bara vid tanken på fotot.

Den 2014-04-02 klockan 14:01:03
URL: http://retroabc.wordpress.com
Frida Håkansson skriver:

Mitt allra starkaste fotrelaterade minne var förra sommaren. Jag hade sprungit runt på stan och druckit drinkar på barer och dansat så det stod det härliga till på en lokal nattklubb. Det enda som inte var fantastiskt med det var att mina fötter pryddes av ett par sylvassa och hårda 14 centimeters klackar. Snygga som tusan, men sköna efter en natt på dansgolvet? Inte speciellt. När jag kom hem till min lägenhet fick jag en stor och varm kram och en fotmassage av min flickvän. Vi drack sedan te och hade Disneymaraton enda fram till morgonen.

Den 2014-04-02 klockan 15:42:51
URL: http://www.fridahakansson.devote.se
Tova skriver:

Din blogg piggar upp mina riktigt trista arbetsdagar.
När jag var liten fick jag en pytteytte sticka i foten. Det var det värsta jag hade varit med om och det resulterade i att jag vägrade gå på trägolv (problematiskt då vi bor i gammalt hus med trägolv). Därför la jag ut alla mammas tidningar och alla mina dockkläder och hoppade runt på dessa för att slippa nudda golvet. Jag åt inte heller vid vårt matbord av trä, eller gick in i samma rum där det fanns en kaktus..stickigt. Allt detta för en liten skruttig sticka i foten, de lät mig hållas någon månad innan det gick över, och nu kan jag faktiskt gå på trägolv igen...eller? ;)

Den 2014-04-02 klockan 16:07:50
Madeleine skriver:

När jag var liten var jag ett riktigt barfotabarn. Att ha skor på fötterna var mer i vägen än till nytta när man skulle leka på sommaren. Efter bara någon vecka in på sommarlovet var fötterna så tåliga att man lätt kunde springa på grusvägar utan att det gjorde ont.
Nu när jag är hemma hos föräldrarna under sommaren insisterar jag på att göra det mesta barfota, men att hämta tidningen på morgonen och därmed gå över den grusfyllda infarten blir jag inte van vid längre. Därför skulle det vara toppen med en sån där "bara-att-stoppa-in-foten-trätoffel” att ha på somrarna. Dock kommer jag nog aldrig att sluta gå barfota, oavsett hur bekväma skor jag skulle hitta.

Den 2014-04-02 klockan 16:49:27
Emelie Edfors skriver:

Mitt minne av mina fötter börjar sorligt med slutar lyckligt. Det var för cirka 4-5 år sedan. Jag hade nämligen en förnekelse av en fobi - en fot fobi. *Som många andra kvinnor också har* Jag skämdes så mycket över mina fötter. Jag ville aldrig gå barfota eller visa dem för någon. När jag var yngre så redandes jag av min barndoms vän. Att mina tår var jätte långa och mina små tår var extra krokiga. Det var ett gott hån skratt hon gav dem och pekade på mina fötter för att visade andra. Jag blev ledsen och såg inget mer med det. Det är ju ändå fötter? Tänkte jag för mig själv. Men så hade jag en nära vän. Som älskade att gå barfota, som jämt gick barfota. Hon målade alltid sina tånaglar och smyckade tårna med ringar. Jag blev genast inspirerad. Och fann en kärlek för mina fötter som jag aldrig tidigare har haft. Nu vågar jag gå barfota, visa mina långa och krokiga tår. Vågar bära skor, som har hål där fram för att tårna ska kika fram. Jag fotar dem och gör dem fina. Även om jag nu inte skulle vinna denna tävling, så är det roligt och det känns skönt att dela med mig av denna berättelse från ett minne av mina fötter. Detta är även första gången jag berättar om det. Ska passa på att berätta denna historia för fler och hjälpa andra som har en fot fobi för sina fötter. För fuck vad man tror eller vad andra tros tänka om fötter! De är fina! Och tänk bara på vad mycket roligt man kan klä fötter i och vara konstnärlig på dem. Som att måla naglar eller tatuera dem. Säg JA för fötter! Nu ska jag bara gilla deras hemsida, så är jag med i tävlingen! :)
Ps: Tack för att du är du och tack för att du är en grym bloggerska! <3

Den 2014-04-02 klockan 17:27:34
Sophie skriver:

Under de senaste åren har jag skapat en så kallad "tåfobi". Själva foten har jag inget problem med, men varje gång när jag ser ett par tår som börjar röra sig bildas en klump i magen. Jag klarar helt enkelt inte av att se på dem, och jag vet att det är tramsigt men det bara är så. Men till historien nu.

För lite mer än två år sen satt jag och åt kanelbullar med världens finaste pojke. Vi halvlåg i hans säng och pratade och skrattade, men sen kom de där tårna fram. Han började röra dem något oerhört mycket och jag var tvungen att be honom sluta (på ett snällt sätt såklart) eftersom jag bara började fokusera på dem. Han skrattade lite åt mig men slutade direkt att röra på tårna, och sedan fortsatte vi vår lilla fikadejt.

Två år senare är vi fortfarande tillsammans, och för någon månad sedan frågade jag honom vad som var det första som han tyckte om med mig. Då svarade han: "Att du hade tåfobi. Jag tyckte att det var så himla gullig när du berättade det.".

Självklart hoppas jag inte att det var den enda anledningen till att han intresserade sig för mig (hade varit lite sorgligt i sådana fall, haha), men tycker själv att det är ganska så fint.

Den 2014-04-02 klockan 17:43:41
johanna skriver:

Hallådär! Har nu gillat dessa till synes härliga toffelskor på det välkända ansiktsboksstället.

Jag minns en varm sommardag när jag var mindre. Gräset var grönt och mjukt denna dag i trädgården och det var så skönt att skutta omkring i gräset. Och det skulle fortsatt vara skönt om det inte vore för att en geting upptäckt detta härliga gräs också. Jag trampade på denne, blev stucken och grät floder. Efter någon tids omstoppande och aloe vera-salvning var mina tårar färdigtorkade och jag gick försiktigt ut i trädgården barfota igen. Där mötte min fot geting nummer två. Aldrig har jag gråtit så mycket för mina fötter som den soliga dagen.

Den 2014-04-02 klockan 18:40:45
Ina skriver:

Det första jag tänker på när jag var barn och sprang runt med min käpphäst och lekte, rätt som det var skulle jag och "hästen" hoppa över ett hinder men vi landade fel och jag trampade på en rostig spik - men jag avslutade "ritten" innan jag sprang in till mamma och sa att jag behövde skos om. Snacka om att jag var en hästbrud ;-)

må gott!

Den 2014-04-02 klockan 19:24:32
Anna skriver:

Mina fötter mår inte bra, de har de nog aldrig gjort. De får sprickor jättelätt och jag har ont i dem då och då utan anledning. Men en fin fothändelse kan jag berätta om, eller flera egentligen. Varje gång min fina sambo plockar fram fotfil, hudkräm och grejer och sätter sig med världens tålamod och filar och putsar och får mina fötter att bli fina och kännas helt underbara!

Den 2014-04-02 klockan 20:01:29
URL: http://www.annakansjalv.blogspot.se/
Helena skriver:

Mitt absolut starkaste fotminne är från när jag gick på högstadiet och var på utflykt med klassen. Det jag minns av utflykten är att den gick ut på att gå. Och gå. Och gå lite till.. Dessvärre hade jag ett par nya skor som snabbt började skava. Skoskaven och blåsorna dagen efter, när jag skulle till Gröna Lund, var hemsk. De enda skor jag kunde ha var foppatofflor(!) Svårt att tänka sig nåt värre när man är 13 år och kritisk mot allt och alla. Som tur var lyckades jag i sista stund få på mig min mammas gympaskor. Visserligen fula enligt mitt kritiska 13-års jag, men ändå bättre än de illgröna foppatofflorna. Dagen var räddad!

Den 2014-04-02 klockan 20:33:59
Teri skriver:

Mitt starkaste fotminne är de två operationer jag genomgick för några år sedan på grund av att jag led av hallux valgus sedan jag var liten. När jag var sjutton år genomgick jag den första operationen, minns att jag fick fem panodil att svälja ned med ett glas vatten och en enorm centralbedövningsspruta i foten. Jag har aldrig varit så nervös, medicinpåverkad eller svettig i hela mitt liv, eftersom jag var vaken under hela operationen. Ett blått skynke var det enda som fanns mellan mig och foten som läkaren sågade i, sjuksystern höll mig hårt i handen och hjälpte mig att andas. Det lät som när man sågar ner stora granar i skogen i mina öron. Trodde att jag skulle dö ungefär! Men resultatet blev i alla fall prima på båda fötter och sedan dess har jag också kunnat bära mina absoluta favoritsommarskor, Mohedatofflor!

Den 2014-04-02 klockan 21:04:19
URL: http://www.larhenrikfel.blogspot.com
Sandra skriver:

Min berättelse handlar visserligen inte om mina egna fötter men ändå; det här var det första jag kom att tänka på när jag läste ditt blogginlägg. En natt för några år sedan sov jag över hos min pojkvän. Vi somnade bredvid varandra som vanligt, men under natten hade han av något anledning vänt sig så att vi låg skavfötters. Inte nog med det - han hade dessutom lyckats peta in ena stortån i min mun, så den låg jag och suttade på när jag vaknade. Jätteäckligt men jätteroligt!

Den 2014-04-02 klockan 21:50:22
Cecilia skriver:

Jag har två fotminnen - ett till vardera fot! Högerfoten råkade jag i ett svagt ögonblick sätta rakt på en planka där en spik stack ut. Kan säga att det gjorde lite ont då, men att infektionen som följde var aningen värre. En kur med svinstark antibiotika gjorde susen, men det är fortfarande lite si och så med känseln i tårna.
Vänsterfoten har jag också råkat skada i ett svagt (och den här gången något berusat) ögonblick. Jag skulle, tro det eller ej, dansa Gangnam Style, landade snett och slet av ett ben i foten. Två månader på kryckor följde, så om man känner att man är trött på Gangnam Style för att det är en jävlig seg låt som gjort sitt nu, så kan jag säga att det inte blir bättre av att alla i ens bekantskapskrets vet att man bröt foten när man dansade till den låten. Så jävla ocreddigt alltihop, liksom.

Den 2014-04-02 klockan 22:58:13
Pia skriver:

Det var en sensommarkväll, ja, snarare närmare natt, för sisådär tretton år sedan, när jag skulle ta och springa ner till hästarna för att säga godnatt åt dem. För att komma till beteshagen var man tvungen att ta sig genom en liten skog, inte alls stor, det var bara en sträcka på ungefär 300 meter. Men vid det här laget hade sommarnätterna börjat bli mörka och för en liten barnrumpa som jag då var, kändes det lite småläskigt att ensam gå genom en mörk skog. Så jag sprang helt enkelt. Barfota. Och där mitt i spurten, mitt i skogen, hör jag plötsligt någonting ilsket fräsa till och, tack gode gud för reflexer, hoppar jag till och tar ett extra långt språng och missar att trampa på en igelkott med ett hårsmån. Tittar chockat på den ilskna lilla, oskadade, kotten som springer in i närmaste buske och försvinner iväg i sommarnatten. Tittar sedan ner på mina smutsiga, oskadade, fötter och suckar av lättnad. Sedan fortsätter jag själv iväg i sommarnatten till hästarna.

Den 2014-04-03 klockan 11:42:30
URL: http://comeflywithme.ratata.fi
Tess skriver:

så här är det. jag har en fotfobi av värsta sort, känner ett starkt förakt även mot mina egna fötter.
en gång slog jag vad med min dåvarande pojkvän om något som jag inte längre minns, poängen var iaf att den som vann vadet skulle få välja hur man ville pina den andre efteråt.
jag förlorade (det jävla vadet) och hoppades han ska glömma bort vinsten. en dag sitter han i soffan och pillar med lilltån och drar i en sån där liten nagelflik man kan få ibland som irriterar. jag såg hur glädjen spred sig i ansiktet när han smed sin äckliga plan.. han ville claima sin vinst och vill att jag biter av den snuskiga nagel-äcklig-grejen. med tänderna. så blev det. vidrigaste stunden i mitt liv!!

Den 2014-04-03 klockan 12:02:23
Sofia skriver:

Ett fotminne som jag har, och som jag nog aldrig kommer glömma, var när det vankades friluftsdag i skolan och trots att det var mitt i smällkalla vintern och massa snö så ville jag så himla gärna ha mina spetsiga mockaskor. Efter bara någon timme hade jag ingen känsel i tårna... Väl när vi var hemma igen hängde jag med en kompis hem och jag hade fortfarande inte fått tillbaka känseln i tårna, så det slutade med att vi fick blåsa mina stackars tår med hårtork för att tina dom.
Idag skulle jag aldrig plåga mina stackars fötter på det sättet utan väljer skor efter väder ;).
Gillar Moheda toffeln på Facebook!

Den 2014-04-03 klockan 13:57:52
URL: http://sofiapropp.blogg.se
Sofia skriver:

Ett fotminne som jag har, och som jag nog aldrig kommer glömma, var när det vankades friluftsdag i skolan och trots att det var mitt i smällkalla vintern och massa snö så ville jag så himla gärna ha mina spetsiga mockaskor. Efter bara någon timme hade jag ingen känsel i tårna... Väl när vi var hemma igen hängde jag med en kompis hem och jag hade fortfarande inte fått tillbaka känseln i tårna, så det slutade med att vi fick blåsa mina stackars tår med hårtork för att tina dom.
Idag skulle jag aldrig plåga mina stackars fötter på det sättet utan väljer skor efter väder ;).
Gillar Moheda toffeln på Facebook!

Den 2014-04-03 klockan 13:57:53
URL: http://sofiapropp.blogg.se
Michaela skriver:

Minnet av foten som inte tillhörde mig.
Jag gjorde min praktik på en vårdcentral och en dag kom det en kvinna som hade problem med ett nageltrång på ena stortån. Nu skulle det trånga tas bort och jag var med för att se på. Det tog ett bra tag och kvinnan hade under den stunden så ont. Jag erbjöd min hand och den höll hon sedan hela tiden. Det var under de minuterna jag kände att jag nog valt rätt utbildning ändå. Det var jobbigt att se kvinnans smärta, men att få vara den som medverkar till att en jobbig situation blir lite mer hanterbar och att vara den som i sin sjuksköterskeprofession finns där när någon behöver det som allra mest, det känns verkligen meningsfullt.

Den 2014-04-03 klockan 16:26:43
URL: http://cykelsyster.blogg.se
Agnes Åhman skriver:

DRÖMTÄVLINGEN!
Mitt roligaste skominne utspelar sig en lördagskväll för några år sedan. Kvällen var min! Jag kände mig snygg, håret var bra, kläderna satt som en smäck, jag hade en perfekt fylla och allt var så förbannat underbart! Singel, snygg och på g! Så kände jag mig och tvekade inte en sekund på att inta det tomma dansgolvet tillsammans med min lika snygga glada kompis. Snart var vi dansgolvets kungar! Inget kunde stoppa mig. Alla ville dansa med The Dancing Queen från Växjö. Jag hoppade från famn till famn, snurrade och vickade på min bak. Sjöng, kastade med håret, fäktade med armarna. Jag var KUNG!
Så händer det. Jag tar sats, vrider mina breda höfter från sida till sida, sicksackar bakåt medan mina armar utför någon sjögräsdans. Nämen! Något tar emot! Benen viker sig, jag faller bakåt, utbrister: "Oooh!", ser hur mina danspartners stannar upp, ser hur de försvinner, ser listerna, taket och sedan mina skor som spretar rakt upp i luften. Drottningen har stupat. (och påminner numera om en fet skalbagge på rygg med benen i vädret)
"Förlåt!", ropar någon. En kille. Som satt sig ner. På dansgolvet. För att KNYTA SKORNA.

Så, det involverade inte mina egna skor utan någons annans. Men dennes skor blev förödande för Danskungen.

Ps. Fick hjälp upp, skrattade och bjöd skoknytarkillen på en dans. Jag var ju trots allt på topp den kvällen ;)

Den 2014-04-03 klockan 16:27:04
URL: http://ahagnesillustrationer.com
Anonym skriver:

Vinterstövelincidenten: Jag var sagotant på ett dagis och hade precis valt ut min outfit: en blommig 60-talsklänning och vita (!) strumpbyxor. Sen som vanligt skyndar jag mig ner i källaren för att slänga på mig pricken över i: ett par vinterstövlar av uggmodell. Foten glider lätt ner i den vänstra skon, men jag trycker ner högerfoten hörs, eller snarare känns, ett krasande ljud och jag stelnar till som på film. Jag vet vad det är, men vill inte veta. Så drar jag av mig skon igen och ser att min häl och det vita luddet i skon har fått röda blodfläckar. I hälen på skon ligger en liten mus! Eftersom jag har extremt bråttom får jag handla snabbt trots kräkeffekten och i nya strumpbyxor sitter jag snart i bilen, minns känslan av krasandet om och om igen, och kan bara hoppas att musen radan var död innan jag brutalt knäckte varje ben i hens kropp...

Den 2014-04-04 klockan 08:24:29
Lina skriver:

Anonym skriver:
Vinterstövelincidenten: Jag var sagotant på ett dagis och hade precis valt ut min outfit: en blommig 60-talsklänning och vita (!) strumpbyxor. Sen som vanligt skyndar jag mig ner i källaren för att slänga på mig pricken över i: ett par vinterstövlar av uggmodell. Foten glider lätt ner i den vänstra skon, men jag trycker ner högerfoten hörs, eller snarare känns, ett krasande ljud och jag stelnar till som på film. Jag vet vad det är, men vill inte veta. Så drar jag av mig skon igen och ser att min häl och det vita luddet i skon har fått röda blodfläckar. I hälen på skon ligger en liten mus! Eftersom jag har extremt bråttom får jag handla snabbt trots kräkeffekten och i nya strumpbyxor sitter jag snart i bilen, minns känslan av krasandet om och om igen, och kan bara hoppas att musen radan var död innan jag brutalt knäckte varje ben i hens kropp..

Den 2014-04-04 klockan 08:25:28
Anna skriver:

Mitt allra bästa fotominne har inte hänt än, men i juni hoppas och vet jag att jag är mitt lyckligaste jag med den person jag älskar mest. Vi ska nämligen gifta oss! Så stort och härligt att jag bubblar av lycka mest hela tiden.
Just foton från vår dag känns så viktigt och jag tror att mitt bästa fotominne för lång tid framöver kommer vara när vi kommer ut ur kyrkan och möts av våra familjer och vänner som är där för att fira oss.

Har tänkt att just ett par rosa Moheda ska få pryda mina fötter så den här tävlingen kom så himla lägligt.

Den 2014-04-04 klockan 14:59:52
Maria Östling skriver:

När jag var fyra, nästan fem år, alltså bara ett litet pyre,var jag med om en olycka. Jag råkade på något sätt sätta igång vedklyven på gården och helt plötsligt hade jag bara två fingrar på vänsterhanden. Efter helikopterfärd och ambulans hamnade jag på sjukhuset i Umeå där de gjorde allt för att försöka laga handen. De lyckades rädda ett finger så numer har jag totalt åtta fingrar. I räddningsaktionen ingick att flytta blodkärl från mina fötter och sätta dem i handen. Det resulterade i ett långt ärr på vardera fot. Länge skämdes jag för de ärren, jag tyckte inte om blickarna jag fick och det var aldrig någon som vågade fråga vad jag hade varit med om. Så en dag (jag minns det så väl, det var sommaren när jag skulle fylla nio), började det en ny flicka i klassen. Vi skulle ha idrott och simning stod på schemat. Hanna, som den nya flicka hette, fick syn på ärr och frågade genast vad som hade hänt. Jag berättade hela historien och hon var tyst ett tag. Sen sa hon bara "Coolt. jag tycker att det ser tufft ut". Efter den dagen bar jag mina ärr med stolthet.

Den 2014-04-04 klockan 15:04:49
Anna skriver:

Hahaha, snacka om att läsa fel, fotominne istället för fotminne!

Den 2014-04-04 klockan 15:30:10
Helena i Uppsala skriver:

Skor räddade liv
Som 22-årig skandinavisk flicka turistade jag ensam i Barcelona på 70-talet. En spanjor förföljde mig och jag blev först irriterad, sedan arg, sedan lite rädd. Gymnasiespanskan hade jag lämnat några år tidigare. Jag försökte dock komma ihåg ordet för "Gå!", "Stick!". Jag vände mig om, svart i ögonen och skrek "Venga!" Han tittade underligt på mig men stannade kvar. Påpassligt fanns en skoaffär för damer alldeles bredvid och jag tog min tillflykt dit. Jag hann prova många par innan mannen till sist lommade iväg.
Tillbaka i Sverige slog jag upp "venga" i lexikon. Det betyder "Kom!"

Den 2014-04-04 klockan 19:32:21
Emelie skriver:

Jag är uppvuxen på Gotland, på landet. När jag var liten bodde jag i ett gult trähus och tvärs över vägen bodde min farmor och farfar på en gård med kor runtomkring i hagarna. Vår granne hade också kor, och på somrarna vallades dom förbi vårt hus fram och tillbaka mellan hagen och ladugården för att mjölkas varje morgon och varje kväll. Det var så lyxigt att ha farmor och farfar så nära och två stora tomter att springa och leka på, ett höloft att sova på och tusen träd att klättra i. Fram och tillbaka sprang jag på sommarloven, och jämt var jag barfota, minns jag det som. Och jag minns gruset på vägen som gjorde så ont i fötterna och jag hade sådant sjå med att försöka parera mellan de värsta stenarna så att jag istället trampade mitt i kobajsarna som grannens kor hade lämnat efter sig under deras små promenader! Då sprang jag in till mamma som fick hjälpa mig att tvätta fötterna och sen sprang jag ut igen. Det här hände alltså om och om igen, barfotafötter rätt ned i koblajorna. När jag var tio dog min farfar och när jag var 12-13 år flyttade vi in i deras hus på gården. Den platsen har verkligen varit mitt paradis på jorden i hela mitt liv, och nu, alldeles nyligen, såldes gården. En sista sommar har vi kvar där innan mamma och pappa flyttar, och det gör så himla ont i hjärtat. Men tusen miljoner fina minnen har jag därifrån och ett av de starkaste är kanske mina små barfotafötter som sprang över grusvägen på sommarloven och på något vis alltid lyckades trampa mitt i kobajset. Så äckligt och så ljuvligt på samma gång!

Den 2014-04-04 klockan 20:17:48
URL: http://det-snurrar-i-min-skalle.blogspot.com
Micaela skriver:

Hej!
Även mitt fotminne har hänt på festival. Vart kan man inte misshandla sina fötter om inte där?!
Jag hade alltså valt mina slitna, men ack så älskade converse under peace and love-veckan för några år sedan. Den stora finalen för min del skulle bli Håkan Hellström som var sist ut på lördagskvällen. Ganska snart uppstod stora fyllda blåsor under fötterna, som liksom inte gick att ta bort!
Det blev genast trubbel att gå och jag kånkade mig fram som en gammal tant. Vädret var bättre än någonsin och gummistövlarna var min bästa vän.
När Håkan började spela fans det inget annat än lycka och blåsorna glömdes bort. Det var den bästa spelningen någonsin, även om det var dansandes i ett par skavande gummistövlar så kan jag aldrig hoppas på något bättre!

Den 2014-04-05 klockan 22:35:12
Klara skriver:

Mitt bästa och värsta fotminne är från en resa till Indien. Vi hade landat i New Delhi på natten, inte sovit en blund och än mindre duschat. Så fort det blev dag begav gick vi ut på stan för att shoppa kläder inför den månadslånga vistelsen. Trött i fötterna och fruktansvärt svettig i mina gympadojor bestämmer jag mig för att hitta ett par sandaler. Vad jag inte hade räknat med var att affärsinnehavaren skulle insistera på att ge mig fotmassage. Så där satt jag med världens svettigaste och illaluktande fötter och blev masserad av en indier (som såg lätt besvärad ut). Som pricken över i är jag enormt kittlig också. Tyvärr blev det inte något köp av sandaler där i Indien, men kanske har jag bättre tur nu.. :-)

Den 2014-04-06 klockan 13:02:12
Betty skriver:

När jag var liten kom jag och min kompis på bästa idén. Vi skulle gå ut i snön utan skor med bara plastpåsar på fötterna. Jag tänkte att eftersom att vi inte var helt barfota så skulle det ju inte vara så kallt men det skulle ändå kännas typ fluffigt som pudersnö. Den här tanken krossades ganska fort för det var svinkallt om fötterna och väldigt hårt (eftersom att det var skare). Vi hade en liten tävling och sen skyndade vi oss in för att värma våra stackars fötter!

Den 2014-04-06 klockan 15:51:30
Nathalie skriver:

Mitt värsta skominne men som man också såhär i efterhand mest kan skratta åt, är när jag och mina bästa vänner en varm vårdag bestämde oss för att promenera den långa vägen från skolan hem till min kompis. Min kompis föreslog en genväg och vi traskade på i godan tro, jag i mina nya converse. Värme, nya skor; så här i efterhand ingen bra kombination. Efter vad som då kändes som timmar inser vi att vi gått helt fel, mitt ute i ett industriområde med en hamn mellan den rätta vägen och oss inser vi att vi måste gå hela den långa vägen tillbaka plus den rätta vägen. Gnäll och gnabb. Och en fruktansvärd smärta i fötterna från min sida. När vi äntligen kommer hem till min vän och jag tar av mig mina skor förstår jag smärtan, då jag möts av blåsor lika stora som en golfbollar på båda hälarna och att få på mig skorna igen för i det närmaste omöjligt. Där och då bestämmer jag mig för att aldrig lita på min väns lokalsinne eller att ha på mig converse när jag ska promenera, haha.

Den 2014-04-06 klockan 16:30:41
isabelle skriver:

Jag har fobi för fötter. och nu håller jag på att utbilda mig till undersköterska och jobbar på ett äldreboende där skulle jag klippa naglarna på en patient och kände bara hur jag var på väg att spy. Så jag fick ljuga mig till något att säga som tur väl slapp jag haha men aldrig igen

Den 2014-04-07 klockan 13:51:45
blessing skriver:

vilken underbar värld vi lever , jag fortfarande tvivlar på detta spell caster hur han gjorde det !
Min mun är full av vittnesmål , Am välsignar min man lämnade hemmet för två år till Sydafrika för en turist , menade han en prostituerad och han förhäxa av flickan min man vägrar att komma hem igen , jag gråta dag och natt ser för vem kan hjälpa mig , jag läste en nyhets papper om en kraftfull spell caster heter Dr okojie och jag kontaktade spell caster för att hjälpa mig att få min älskare tillbaka till mig , och han ber mig att inte oroa sig för att de gudar som vi slåss för mig .. han sa till mig i mitten av natten när allt anden är i vila som han kommer att kasta en trollformel för att återförena min älskare tillbaka till mig . och han gjorde på mindre än 3 dagar min man kom tillbaka till mig och började gråta som jag skulle för att förlåta honom , jag , så glad för vad denna spell caster gjorde för
mig och min man .. kontakt på sin e-post drokojiehealinghome@gmail.com är den bästa spell caster i hela vilda världen . han specialiesed i lösningen av andra problem, bland annat följande:
( 1 ) Om du vill att ditt ex tillbaka .
( 2 ) om du alltid har mardrömmar .
( 3 ) Du vill främjas på kontoret.
( 4 ) Du vill att kvinnor / män springa efter dig .
( 5 ) Om du vill ha ett barn .
( 6 ) Om du behöver ekonomiskt stöd .
( 7 ) Om du vill att bota HIV AIDS
kontakta honom nu för omedelbar lösning på ditt
problem på Drokojiehealinghome@gmail.com
Tack

Den 2014-05-07 klockan 09:56:32
MARY skriver:

Ofattbara och otroligt. Jag är Mary Smith från USA och jag har en god nyhet att dela till hela världen. Behöver du ditt ex make eller älskare snarast? Jag vill berätta att du inte behöver oroa dig eftersom jag har en god nyhet för dem där ute som inför eller liknande till sådan situation eftersom det finns alltid ett hopp och en lösning på alla problem. Det finns en bra spell caster kallas stora DR.ODUBU som verkligen kan lösa ditt problem. Få min älskare tillbaka är vad jag kan inte föreställa mig men när jag förlorade Jackson, jag behövde hjälp och någonstans att vända dåligt men min moster berättade om denna spell caster som också hjälpt henne på internet. Jag trodde det brukar fungera men jag försökte bara att ge mannen en chans och jag beställde en LOVE SPELL. Två dagar senare ringde min telefon. Jackson var sitt gamla jag igen och ville komma tillbaka till mig! Inte bara kommer tillbaka, spell caster öppnade honom veta hur mycket jag älskade och behövde honom. Denna Spell gjutning är inte hjärntvätt, men öppnade han upp ögonen att veta hur mycket vi har att dela tillsammans och han kastade även en skydd spell och ingen bieffekt för stava och också han fortfarande kasta pengar spell för mig också men jag har inga problem om pengar når jag nu och också nöjd med min familj. Jag rekommenderar alla som är i min gamla situation att prova honom eftersom han kommer att hjälpa dig och göra saker vara det sättet som det tänkt att vara. Om du har sådana problem eller liknande detta, kontakta honom på hans e-Dr {odubuspiritualtempledr@yahoo.com} tack bra DR.ODUBU och får dina gudar belöna dig för dina goda gärningar Dr {odubuspiritualtempledr@yahoo.com}.

Jag vill låta dig veta att han kan kasta all typ av förtrollningen med 100%
garanti, om du har någon typ av problem som detta eller mer snabbt kontakta
honom om hjälp okej

Behöver du en Love spell
Behöver du pengar inom 48 timmar genom stava
Behöver du ett botemedel för din HIV
Behöver du ett lån stava
Vill du vara berömda i livet
Vill du leva långt liv
Behöver du ditt Ex tillbaka
Behöver du ett barn
Har du Cancer problem
Har du ett Anier problem
Har du Ashmer problem
Etc kontakta honom på >>> {odubuspiritualtempledr@yahoo.com}.

Den 2014-07-07 klockan 01:21:30
clarke skriver:


Hej är fru Clarke, jag vill dela detta vittnesbörd om hur
denna kraftfulla spell caster hjälpa mig ger tillbaka mitt ex tillbaka inom 2 dagar, jag
hade en fruktansvärd problem med min make som leder oss till en
relation uppbrott. Tills jag kontaktade denna spell caster genom min brorson
vän som han en gång hjälpa, hon hjälper mig och faktiskt, är vi nu riktiga älskare
och bara gifta förra veckan. Så jag kommer råd du kontakta henne nu på
princessolokuntemplee@GMAIL.COM, hon kommer att hjälpa dig att få honom / henne tillbaka till dig
omedelbart utan stress. om du är ute passerar genom någon av detta problem som anges nedan:

1) Om du vill att ditt ex tillbaka.
(2) Om du alltid har mardrömmar.
(3) Du vill främjas på ditt kontor.
(4) Du vill kvinnor / män att springa efter dig.
(5) Om du vill ha ett barn.
(6) Du vill knyta din make / maka att bli din för evigt.
(7) Hur du blivit lurad och du vill återställa du förlorat pengar.
(8) om du vill stoppa din skilsmässa.
(9 Om du vill att dina önskemål kommer att beviljas.
(10) Graviditet stava bli gravida bebis
Goodluck

Den 2015-03-20 klockan 21:57:51
clarke skriver:


Hej är fru Clarke, jag vill dela detta vittnesbörd om hur
denna kraftfulla spell caster hjälpa mig ger tillbaka mitt ex tillbaka inom 2 dagar, jag
hade en fruktansvärd problem med min make som leder oss till en
relation uppbrott. Tills jag kontaktade denna spell caster genom min brorson
vän som han en gång hjälpa, hon hjälper mig och faktiskt, är vi nu riktiga älskare
och bara gifta förra veckan. Så jag kommer råd du kontakta henne nu på
princessolokuntemplee@GMAIL.COM, hon kommer att hjälpa dig att få honom / henne tillbaka till dig
omedelbart utan stress. om du är ute passerar genom någon av detta problem som anges nedan:

1) Om du vill att ditt ex tillbaka.
(2) Om du alltid har mardrömmar.
(3) Du vill främjas på ditt kontor.
(4) Du vill kvinnor / män att springa efter dig.
(5) Om du vill ha ett barn.
(6) Du vill knyta din make / maka att bli din för evigt.
(7) Hur du blivit lurad och du vill återställa du förlorat pengar.
(8) om du vill stoppa din skilsmässa.
(9 Om du vill att dina önskemål kommer att beviljas.
(10) Graviditet stava bli gravida bebis
Goodluck

Den 2015-03-20 klockan 21:59:28
clarke skriver:


Hej är fru Clarke, jag vill dela detta vittnesbörd om hur
denna kraftfulla spell caster hjälpa mig ger tillbaka mitt ex tillbaka inom 2 dagar, jag
hade en fruktansvärd problem med min make som leder oss till en
relation uppbrott. Tills jag kontaktade denna spell caster genom min brorson
vän som han en gång hjälpa, hon hjälper mig och faktiskt, är vi nu riktiga älskare
och bara gifta förra veckan. Så jag kommer råd du kontakta henne nu på
princessolokuntemplee@GMAIL.COM, hon kommer att hjälpa dig att få honom / henne tillbaka till dig
omedelbart utan stress. om du är ute passerar genom någon av detta problem som anges nedan:

1) Om du vill att ditt ex tillbaka.
(2) Om du alltid har mardrömmar.
(3) Du vill främjas på ditt kontor.
(4) Du vill kvinnor / män att springa efter dig.
(5) Om du vill ha ett barn.
(6) Du vill knyta din make / maka att bli din för evigt.
(7) Hur du blivit lurad och du vill återställa du förlorat pengar.
(8) om du vill stoppa din skilsmässa.
(9 Om du vill att dina önskemål kommer att beviljas.
(10) Graviditet stava bli gravida bebis
Goodluck

Den 2015-03-20 klockan 22:01:11
isabel skriver:

Min pojkvän hade den här tjejen som har förstör hans relationer i flera år, han bröt upp med henne för tre år sedan, men hon fortfarande kontrollerar honom och förstör de flesta av hans relationer. Jag var nu ett offer. Hon kom igen för att ta bort honom från mig, hon försökte allt hon kunde, men jag höll min tro stark och stannade med min pojkvän utan att låta henne mer in i honom. Hon konfronterade mig också, berättade för mig att det finns inget jag kommer att göra för att få henne att lämna honom ensam; Hon varnade allvar att jag äventyrar mitt liv och hon snart kommer att agera starkare än någonsin. Jag var rädd och började med tvivel i min styrka eftersom min pojkvän har redan börjat se henne; allt hopp var nästan vilse, jag vet inte hur detta onda dam styr honom sedan den dagen hade det en dramatisk bryta upp. Jag bestämde mig för att hjälpa till att rädda mannen jag älskar även om vi inte kommer att vara tillsammans igen. Jag gick till vänner om råd och besökte bloggar också. Jag hittade vittnesmål om Dr. Owolabi kärlek stava och andra, men min ande valde honom. Jag tog mod och mailade honom och mitt liv förändrats sedan dess. Den onda damens makt över min pojkvän förstördes och hon inte har någon andlig ansluta igen med honom. Min pojkvän har förändrats; han mår så lättad och frisk nu än tidigare. Han mailade också tacka Dr Owolabi för kärlek stava och uppmuntrade mig att också dela vår egen vittnesbörd på bloggar. Vi är tacksamma för vad du har gjort. E-posta honom och få din egen mirakel genom sin e-post: owolabispellcasters@gmail.com eller hans Direct: +2349037478762.

Den 2015-07-04 klockan 08:00:25
PUALINA BERNARD skriver:

Min pojkvän hade den här tjejen som har förstör hans relationer i flera år, han gjorde slut med henne tre år sedan, men hon fortfarande kontrollerar honom och förstör de flesta av hans relationer. Jag var nu ett offer. Hon kom igen för att ta bort honom från mig, hon försökte allt hon kunde, men jag höll min tro stark och stannade med min pojkvän utan att låta henne mer in i honom. Hon konfronterade mig också, berättade för mig att det finns inget jag kommer att göra för att få henne att lämna honom ensam; Hon varnade allvar att jag äventyrar mitt liv och hon snart kommer att agera starkare än någonsin.

Jag var rädd och började med tvivel i min styrka eftersom min pojkvän har redan börjat se henne; allt hopp var nästan vilse, jag vet inte hur detta onda dam styr honom sedan den dagen hade där en dramatisk bryta upp. Jag bestämde mig för att hjälpa till att rädda mannen jag älskar även om vi inte kommer att vara tillsammans igen.

Jag gick till vänner för att få råd och besökte bloggar också. Jag hittade vittnesmål om Dr. Tugala kärlek stava och andra, men min ande valde honom. Jag tog mod och mailade honom och mitt liv förändrats sedan dess. Den onda damens makt över min pojkvän förstördes och hon inte har någon andlig ansluta igen med honom. Min pojkvän har förändrats; Han mår så lättad och frisk nu än tidigare. Han mailade också tacka Dr Tugala för kärlek stava och uppmuntrade mig att också dela vår egen vittnesbörd på bloggar. Vi är tacksamma för vad du har gjort. E-posta honom och få din egen mirakel genom acubespiritualhome@live.com eller dennes direktlinje +2348153363941.

acubespiritualhome@live.com
+2348153363941.

Den 2015-09-05 klockan 11:40:17
MRS PUALINE skriver:

Min pojkvän hade den här tjejen som har förstör hans relationer i flera år, han gjorde slut med henne tre år sedan, men hon fortfarande kontrollerar honom och förstör de flesta av hans relationer. Jag var nu ett offer. Hon kom igen för att ta bort honom från mig, hon försökte allt hon kunde, men jag höll min tro stark och stannade med min pojkvän utan att låta henne mer in i honom. Hon konfronterade mig också, berättade för mig att det finns inget jag kommer att göra för att få henne att lämna honom ensam; Hon varnade allvar att jag äventyrar mitt liv och hon snart kommer att agera starkare än någonsin.

Jag var rädd och började med tvivel i min styrka eftersom min pojkvän har redan börjat se henne; allt hopp var nästan vilse, jag vet inte hur detta onda dam styr honom sedan den dagen hade där en dramatisk bryta upp. Jag bestämde mig för att hjälpa till att rädda mannen jag älskar även om vi inte kommer att vara tillsammans igen.

Jag gick till vänner för att få råd och besökte bloggar också. Jag hittade vittnesmål om Dr. Tugala kärlek stava och andra, men min ande valde honom. Jag tog mod och mailade honom och mitt liv förändrats sedan dess. Den onda damens makt över min pojkvän förstördes och hon inte har någon andlig ansluta igen med honom. Min pojkvän har förändrats; Han mår så lättad och frisk nu än tidigare. Han mailade också tacka Dr Tugala för kärlek stava och uppmuntrade mig att också dela vår egen vittnesbörd på bloggar. Vi är tacksamma för vad du har gjort. E-posta honom och få din egen mirakel genom acubespiritualhome@live.com eller dennes direktlinje +2348153363941.

acubespiritualhome@live.com
+2348153363941.

Den 2015-09-05 klockan 11:41:29
MRS PUALINE skriver:

Min pojkvän hade den här tjejen som har förstör hans relationer i flera år, han gjorde slut med henne tre år sedan, men hon fortfarande kontrollerar honom och förstör de flesta av hans relationer. Jag var nu ett offer. Hon kom igen för att ta bort honom från mig, hon försökte allt hon kunde, men jag höll min tro stark och stannade med min pojkvän utan att låta henne mer in i honom. Hon konfronterade mig också, berättade för mig att det finns inget jag kommer att göra för att få henne att lämna honom ensam; Hon varnade allvar att jag äventyrar mitt liv och hon snart kommer att agera starkare än någonsin.

Jag var rädd och började med tvivel i min styrka eftersom min pojkvän har redan börjat se henne; allt hopp var nästan vilse, jag vet inte hur detta onda dam styr honom sedan den dagen hade där en dramatisk bryta upp. Jag bestämde mig för att hjälpa till att rädda mannen jag älskar även om vi inte kommer att vara tillsammans igen.

Jag gick till vänner för att få råd och besökte bloggar också. Jag hittade vittnesmål om Dr. Tugala kärlek stava och andra, men min ande valde honom. Jag tog mod och mailade honom och mitt liv förändrats sedan dess. Den onda damens makt över min pojkvän förstördes och hon inte har någon andlig ansluta igen med honom. Min pojkvän har förändrats; Han mår så lättad och frisk nu än tidigare. Han mailade också tacka Dr Tugala för kärlek stava och uppmuntrade mig att också dela vår egen vittnesbörd på bloggar. Vi är tacksamma för vad du har gjort. E-posta honom och få din egen mirakel genom acubespiritualhome@live.com eller dennes direktlinje 2348153363941.

Den 2015-09-05 klockan 12:05:57
MRS PUALINE skriver:

Min pojkvän hade den här tjejen som har förstör hans relationer i flera år, han gjorde slut med henne tre år sedan, men hon fortfarande kontrollerar honom och förstör de flesta av hans relationer. Jag var nu ett offer. Hon kom igen för att ta bort honom från mig, hon försökte allt hon kunde, men jag höll min tro stark och stannade med min pojkvän utan att låta henne mer in i honom. Hon konfronterade mig också, berättade för mig att det finns inget jag kommer att göra för att få henne att lämna honom ensam; Hon varnade allvar att jag äventyrar mitt liv och hon snart kommer att agera starkare än någonsin.

Jag var rädd och började med tvivel i min styrka eftersom min pojkvän har redan börjat se henne; allt hopp var nästan vilse, jag vet inte hur detta onda dam styr honom sedan den dagen hade där en dramatisk bryta upp. Jag bestämde mig för att hjälpa till att rädda mannen jag älskar även om vi inte kommer att vara tillsammans igen.

Jag gick till vänner för att få råd och besökte bloggar också. Jag hittade vittnesmål om Dr. Tugala kärlek stava och andra, men min ande valde honom. Jag tog mod och mailade honom och mitt liv förändrats sedan dess. Den onda damens makt över min pojkvän förstördes och hon inte har någon andlig ansluta igen med honom. Min pojkvän har förändrats; Han mår så lättad och frisk nu än tidigare. Han mailade också tacka Dr Tugala för kärlek stava och uppmuntrade mig att också dela vår egen vittnesbörd på bloggar. Vi är tacksamma för vad du har gjort. E-posta honom och få din egen mirakel genom acubespiritualhome@live.com eller dennes direktlinje 2348153363941.

Den 2015-09-05 klockan 12:06:56
laura skriver:

Jag känner mig så tacksam och har bara ord vittnesbörd om en kraftfull spell caster kallas Dr.Adodo som hjälpte mig att få min älskare tillbaka inom loppet av 24 timmar. Vi hade varit ifrån varandra i ca 3 månader, Vid första jag kände aldrig jag gjorde det rätta genom att kontakta en spell caster, men jag älskade min älskare så mycket att jag inte kommer att ge honom upp för någonting i den här världen. Så jag bestämde mig för att kontakta Dr.Adodo genom sin postadress jag hittade på internet och jag berättade för honom om min situation, jag först lärde Dr.Adodo kommer inte att kunna föra min älskare tillbaka tills min älskare ringde mig och var så ivrig ha mig efter 48 timmar som jag kontaktade Dr.Adodo. Nu mig och min älskare leva tillsammans och han kan inte spendera en timme utan mig, jag känner mig så lycklig att dela detta vittnesbörd eftersom det fanns ingen negativ handling bifogas DR.Adodo Stava, Hans spell var så snabb och tillförlitlig. Du kan kontakta Dr.Adodo på sin e-post om du verkligen vill att din älskare tillbaka på e-post: Adodospelltemple@gmail.com Eller ring Dr.Adodo mobilnummer på +2348156784928 eller kontakta honom direkt på sin webbplats website: //adodospelltemple.wix .com / adodospelltemple

Den 2015-10-21 klockan 14:41:13
Alan skriver:

KOMPLIMANG av säsongen för alla och kan denna säsong ge glädje och lycka PÅ DIN FAMILJ OCH innebär också OM familjeåterförening och restaurering det nya året 2016 ......

Mitt namn är Alan Pratte, från USA. Jag vill dela mina vittnesmål med allmänheten om vad den här mannen som kallas Dr SUNNY har just gjort för mig, har den här mannen bara tog tillbaka min förlorade före detta fru till mig med sin stora stava, var jag gift med denna kvinna som heter Sharon vi var tillsammans under en lång tid och vi älskade vår jagets men när jag inte kunde göra henne gravid för mig och även ge henne allt hon behöver hon lämnade mig och berättade att hon inte kan fortsätta längre då jag nu letar efter sätt att få henne bakåt tills en vän till mig berättade om den här mannen och gav sin kontakt e-post: drsunnydsolution1@gmail.com då du inte kommer att tro detta när jag kontaktade mannen på mina problem han förberett denna spell rösterna och föra min förlorade fru tillbaka, och efter en månad blev hon gravid för mig eftersom han gav mig några örter för att ta även och när hon gick för ett test och resultatet uppgav att hon var gravid är glad idag är en far till en flicka, tack än en gång den stora DR SUNNY för vad du har gjort för mig, om du är ute passerar genom någon av detta problem som anges nedan:

(1) Om du vill att ditt ex tillbaka.
(2) Om du alltid har mardrömmar.
(3) Du vill främjas på kontoret.
(4) Du vill kvinnor / män att springa efter dig.
(5) Om du vill ha ett barn / graviditet stava.
(6) Du vill vara rik.
(7) Du vill binda din make / maka att bli din för evigt.
(8) Om du behöver ekonomiskt stöd.
(9) Hur du blivit lurad och du vill återställa du förlorat pengar.
(10) Stoppskilsmässa
(11) botemedel till alla typer av sjukdom / SJUKDOMAR HÄR
(12) vinnande av lotteri
(13) Cure till HIV / Aids
(14) LOTTERI / LOTTO SPELL VINNANDE
(15) bota herpes och andra sexuellt överförbara sjukdomar alls ...
(16) Har du blivit lurad innan och behöver återställa alla DOLLAR / pengar du förlorade mot DESSA bedragare ??? .. KONTAKTA DR soliga han hjälpte min vän ringde WILLIAM från USA till återhämta sig tillbaka summan av $ 300,000.00 dollar HAN förlorade mot SCAMMERS ONLINE

E-post ... drsunnydsolution1@gmail.com .. Du kan också lägga honom på WhatsApp ANVÄNDA DENNA MOBILNUMMER: 2348077620669

Den 2016-02-29 klockan 08:12:36
Alan skriver:

KOMPLIMANG av säsongen för alla och kan denna säsong ge glädje och lycka PÅ DIN FAMILJ OCH innebär också OM familjeåterförening och restaurering det nya året 2016 ......

Mitt namn är Alan Pratte, från USA. Jag vill dela mina vittnesmål med allmänheten om vad den här mannen som kallas Dr SUNNY har just gjort för mig, har den här mannen bara tog tillbaka min förlorade före detta fru till mig med sin stora stava, var jag gift med denna kvinna som heter Sharon vi var tillsammans under en lång tid och vi älskade vår jagets men när jag inte kunde göra henne gravid för mig och även ge henne allt hon behöver hon lämnade mig och berättade att hon inte kan fortsätta längre då jag nu letar efter sätt att få henne bakåt tills en vän till mig berättade om den här mannen och gav sin kontakt e-post: drsunnydsolution1@gmail.com då du inte kommer att tro detta när jag kontaktade mannen på mina problem han förberett denna spell rösterna och föra min förlorade fru tillbaka, och efter en månad blev hon gravid för mig eftersom han gav mig några örter för att ta även och när hon gick för ett test och resultatet uppgav att hon var gravid är glad idag är en far till en flicka, tack än en gång den stora DR SUNNY för vad du har gjort för mig, om du är ute passerar genom någon av detta problem som anges nedan:

(1) Om du vill att ditt ex tillbaka.
(2) Om du alltid har mardrömmar.
(3) Du vill främjas på kontoret.
(4) Du vill kvinnor / män att springa efter dig.
(5) Om du vill ha ett barn / graviditet stava.
(6) Du vill vara rik.
(7) Du vill binda din make / maka att bli din för evigt.
(8) Om du behöver ekonomiskt stöd.
(9) Hur du blivit lurad och du vill återställa du förlorat pengar.
(10) Stoppskilsmässa
(11) botemedel till alla typer av sjukdom / SJUKDOMAR HÄR
(12) vinnande av lotteri
(13) Cure till HIV / Aids
(14) LOTTERI / LOTTO SPELL VINNANDE
(15) bota herpes och andra sexuellt överförbara sjukdomar alls ...
(16) Har du blivit lurad innan och behöver återställa alla DOLLAR / pengar du förlorade mot DESSA bedragare ??? .. KONTAKTA DR soliga han hjälpte min vän ringde WILLIAM från USA till återhämta sig tillbaka summan av $ 300,000.00 dollar HAN förlorade mot SCAMMERS ONLINE

E-post ... drsunnydsolution1@gmail.com .. Du kan också lägga honom på WhatsApp ANVÄNDA DENNA MOBILNUMMER: 2348077620669

Den 2016-02-29 klockan 08:13:45
vanessa skriver:

TACK PÅ Dr Isikolo (isikolosolutionhome@gmail.com) FÖR ATT LÖS MIG PROBLEMER
Ett fantastiskt vittnesbörd på en stavningskrock som tog min fru tillbaka till mig .. Jag heter Vanessa, jag bor i Argentina, och jag är lyckligt gift med en härlig och omtänksam fru med två barn. Ett stort problem uppstod i min familj för sju månader sedan, mellan mig och min fru. så hemskt att hon tog saken till domstolen för skilsmässa. Han sa att hon aldrig ville stanna med mig igen och att han inte älskade mig längre. Så han packade ut ur mitt hus och fick mig och mina barn att gå igenom allvarliga smärta. Jag försökte alla mina möjligheter att få tillbaka honom, efter mycket tiggeri, men allting till nytta och han bekräftade det att han har fattat sitt beslut, och han ville aldrig se mig igen. Så på en kväll, när jag kom tillbaka från jobbet, träffade jag en gammal vän av min som frågade min fru. Så jag förklarade allt för honom, så han berättade för mig att det enda sättet jag kan få min fru tillbaka är att besöka en stavningskastare eftersom det verkligen har fungerat för honom också. Så jag trodde aldrig på stavning men jag hade inget annat val än att följa hans råd. Därefter gav han mig e-postadressen till stavningskramen som han besökte.{isikolosolutionhome@gmail.com}. Så nästa morgon skickade jag ett mail till den adress han gav mig och stavningskraven försäkrade mig om att jag kommer att få min fru tillbaka nästa dag. Vad ett fantastiskt uttalande !! Jag trodde aldrig att han talade med mig och berättade för mig allt jag behöver göra. Sedan nästa morgon, så förvånansvärt, min fru som inte ringde mig under de senaste sju {7} månaderna ringde mig till att han skulle komma tillbaka. Så underbart!! Så det var så hon kom tillbaka samma dag med mycket kärlek och glädje och hon bad om ursäkt för sitt misstag och för smärtan han orsakade mig och mina barn. Sedan från och med den dagen var vårt förhållande nu starkare än vad det var förut, med hjälp av en stavningskaster DR Isikolo spellcaster.
Så om du befinner dig i ett liknande problem eller någon form av problem kan du också kontakta honom via hans isikolosolutionhome@gmail.com eller ringa eller whatsapp honom direktlinjen +2348133261196

Han specialiserar sig också i de följande problemen;

(1) Om du vill ha din ex tillbaka.
(2) Om du vill bli befordrad på ditt kontor.
(3) Om du vill ha ett barn.
(4) om du har någon sjukdom (H I V / AIDS), (CANCER) eller någon sjukdom
(5) om du är döv och blind och du vill se och höra igen.

återigen se till att du kontaktar honom om du har några problem han hjälper dig. hans e-postadress är isikolosolutionhome@gmail.com eller ring eller whatsapp honom hans direktlinje +2348133261196

Den 2017-11-20 klockan 14:07:24
Moet skriver:

Bra artikel! Jag hoppas det hjälper många människor där ute.

Fix ditt äktenskap och förhållande efter en uppbrott eller skilsmässa, 100% garanti Kärlek stavar från Dr Isikolo (isikolosolutionhome@gmail.com) ..! Ett mycket stort problem uppstod i mitt äktenskap för sju månader sedan mellan mig och min man. så hemskt att han tog saken till domstolen för skilsmässa. Han sa att han aldrig ville stanna med mig igen, och att han inte älskade mig längre. Så han packade ut ur huset och fick mig och mina barn att gå igenom allvarliga smärta. Jag försökte alla mina möjligheter att få honom tillbaka, efter mycket tiggeri, men alla till ingen nytta och han bekräftade det att han har fattat sitt beslut, och han ville aldrig se mig igen. Så på en kväll, när jag kom tillbaka från jobbet, träffade jag en gammal vän av min som frågade min man. Så jag förklarade allt för honom, så han berättade för mig att det enda sättet jag kan få min man tillbaka är att besöka en stavningskastare, för att det verkligen har fungerat för honom också. Så jag trodde aldrig på stavning, men jag hade inget annat val än att följa hans råd. Sedan gav han mig e-postadressen till stavningskramen som han besökte. Jag skickade ett mail till den adress han gav mig och stavningskraven försäkrade mig om att jag kommer att få min man tillbaka nästa dag. Vilket fantastiskt uttalande !! Jag trodde aldrig så han talade med mig och berättade för mig allt jag behöver göra. Sedan nästa morgon, så förvånansvärt min man som inte ringde mig de senaste 7 månaderna, ringde mig att han skulle komma tillbaka. Så underbart!! Så det var så han kom tillbaka samma dag, med mycket kärlek och glädje och han bad om ursäkt för sitt misstag och för smärtan han orsakade mig och mina barn. Sedan från och med den dagen var vårt förhållande nu starkare än vad det var förut med hjälp av en stavningskastare. Så jag kommer att rådgöra dig där ute om du har några problem med att kontakta Dr Isikolo, jag ger dig 100% garanti för att han hjälper dig. Emaila honom på: isikolosolutionhome@gmail.com WHATSAPP eller ring honom: +2348133261196

Den 2018-01-21 klockan 17:32:16
Gina skriver:


Mina namn är Gina Terri Jag vill vittna om den stora stavningskastaren
kallad Priest Lawal, min man och jag har varit gift i 5 år nu vi
har inget barn och doktorn berättade för mig att jag inte kan föda eftersom min
livmodern har blivit skadad på grund av felaktigt receptbelagda läkemedel så fick jag det
orolig och min man var inte glad så han bestämde sig för att gifta sig med
en annan tjej och skilsmässa mig jag var så ledsen att jag berättade för min vän om det hon sa
jag talar om en kraftfull stavningskastare, hon gav mig sin e-postadress, väl jag aldrig
tro på det så mycket, men jag bestämde mig bara för att prova och han berättade
mig det tar 24 timmar att få min man tillbaka till mig och jag blir gravid
Jag tvivlade på honom den tredje dagen min man kom tillbaka till mig och grät han sa
han ville inte skilsmässan längre 3 veckor efter att doktorn bekräftade det
Jag var gravid. allt tack vare prästen Lawal,
Han kan också hjälpa dig att kontakta honom på

Priest Lawal


almightyspiritspellhome@gmail.com.

Den 2018-04-18 klockan 16:20:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding.

Till bloggens startsida
















SecondhandGuide.se Besökstoppen
RSS 2.0