En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

Jag luktar bacon.

 

Alltså kolla mängden hår! Jag fick lite jag-saknar-mitt-långa-hår-känslor här i onsdagssoffan när jag gick igenom lite bilder och sökte efter vad fan jag kunde blogga om. Jag ska inte klaga mer, men det är förbaskat svårt att vara kreativ hela dagen på ett jobb och sedan komma hem och trolla fram ett inlägg. JAG HOPPAS ATT NI INTE LÄMNAR MIG! Gör det inte, snälla. I love you. 

 

 

 

Förresten luktar jag bacon efter en köttfiesta hemma hos Joanna. Inte så trevligt efter flera veckor av bara grönsaker. MEN imorgon ska jag baskemej presentera vinnaren av Snippasmycket. Förlåt för dröjsmål. 

 

 

♀♥♀

 

lämnar dig aldrig <333 toppenblogg oavsett mängden inlägg.

Never!