Tjorven, queen.

 
 
Idag var en sån dag när jag helst skulle vilja klättra, nej mer kravla långsamt, tillbaka in i min mammas livmoder. Serotoninbristen efter lyckoruset i Norrland och sedan Popagandahelgen har varit ett faktum. Men då mammas livmoder är i Växjö och att det tekniskt skulle ha blivit problematiskt så har jag tittar på Tjorven istället. Tjorven i mitt hjärta.
 
 
 
Sedan att Malin är en jäkla queen också och världens snyggaste. Det känns tryggt och bra. Dissar snuskisar på löpande band. Uscha!
 
 
 
 
 
 
Som en liten bonus så börjar ju Paradise Hotel ikväll och I cant wait to let it lysa upp kommande höstdepp som brukar slå mig likt en hård snärt på näsan. Aj. Puss! 
 
 
 

Måndag.



Vad härligt det är med måndag hörni! Tänk! En liten släng av baksmälla kvar efter helgen, vätskebrist-svettningar och två små plirande ögon som hotar att sprängas ut ur huvudet. 


Puss! 




Popaganda.

 
 
I helgen är det Popaganda och jag hoppas att vi ses! Vi är världens peppigaste girlpowergäng som ska gå och jag är väldigt glad och peppad. 
 
 
 
Bilderna är från förra året och hastigt tjyvade av Karoline. 
 
 
 
 
 
 

Norrlandsresan - day by day del 1.

 
 
Ärade fantastiska ni. Nu är jag tillbaka i Stockholm! Det kändes märkligt alltihop, när vi körde upp på Essingeleden och över broarna. Allt gick så väldigt fort. På kvällen grät Jacob och jag en skvätt för tidens skoningslösa tickande och över hur underbart jävla fin semester vi fick till slut. Men nu har vi samlat oss litegrann och jag tänkte (för min egen skull, för att jag ska minnas och för er skull, om ni vill läsa) ta er med på en hisnande Norrlandssemester, day by day. 
 
 
 
 
Dag  1 - On the road again, Biltema och små grusvägar i Tierp. 
 
 
Måndagen, alltså dagen för avresa, var allt annat än harmonisk. Kan det bli det när man packar, städar och ska behålla alla glöm-för-fan-inte-prylar i huvudet? Jag orkar inte gå in på det ens. Det var lite kaos i alla fall. När vi väl kommit ut på vägarna var vi på så jävla gott humör och sjöng "on the road again" högt och var övertaggade på destinationen Biltema i Uppsala. 
 
 
 
 
Jag upptäckte att mina fördomar mot detta ställe varit mycket inbiliska och högfärdiga (det betyder eventuellt samma sak) och jag sprang runt i ett lyckorus mellan välplanerade hyllsektioner och köpte en massa braiga saker. Värmeljus, diskbalja, våtservetter, liggunderlag, silvertejp, myggmedel, gravljus, pannlampa till Jacob, konservöppnare, plastpåsar, andra plastpåsar, en korg mm mm. 
 
 
 
 
Gittan stod i ljuset på parkeringen och glänste i all sin sexighet. Vi packade in allt och körde mot Tierp. Eftersom vi i princip inte planerat någonting utan gett oss iväg på denna färd med tanken att allt löser sig så hade vi något svårt att hitta en lämplig övernattningsplats. Vi körde runt på småvägar inne i Älvkarleby medan jag googlade upp badplatser i närområdet. Till slut hittade vi en liten parkering långt in i skogen som vi slog läger på. Allt löser sig alltså. 
 
 
 
Dag 2 Fitty-fläk, Höga kusten och en älg
 
 
 
Vi är något vimmelkantiga och förvirrade när vi vaknar efter vår första natt i Gittans innandöme. Jag slänger upp bakluckan och rusar naken ut i gräset för att kissa. Sedan tar vi med oss havregryn och stormkök och går bort till badplatsen som är alldeles öde och så himla fin. Vi dricker kaffe och jag fläker ut fitty på en träbänk och njuter av att skogsvinden nu utan hinder kan fläkta de delar av kroppen som annars stängs in i mörker och tyg. Vi solar och badar och sedan går vi tillbaka till Gittan för att fortsätta norrut hurra! 
 
 
 
Det blev ganska snabbt dags att rengöra Gittans rutor från diverse insektsrester. Vi tvättade henne med kärlek både fram, på sidorna och bak. 
 
 
 
 
Sedan åt vi lunch och badade i en liten insjö utanför Hudiksvall. 
 
 
 
 
Vi körde till Höga kusten med taktiken att hitta någon liten grusväg som ledde fram till Bottniska viken. Jag satt på google maps med hybrid-kartan uppe och vi svängde än hit en dit och möttes mest av vägbommar. Vi förbannade fenomenet att människan kan äga mark och började bli stressade av den nedåtgående solen. Till slut hittade vi en väg utan bom och som ett tecken så klev en älg fram på grusvägen och hälsade oss välkomna. Vi körde framåt och kom till slut till en liten stuga vid vattnet. Det var ingen där och den var igenbommad för säsongen. Vi tänkte breaking the law och parkerade oss på deras parkeringsplats och slog läger. 
 
 
 
Dag 3 - En salig morgon, Sörbölekobbarna och pinnbröd
 
 
 
Den morgonen var fan salig. Det var nog den finaste morgonen i mitt liv om jag tänker efter. Vi vaknade och gjorde gröt. Gick runt nakna på ägorna och badade i det iskalla vattnet. Vi drack kaffe på en ranglig brygga och diskade utan diskmedel i saltvattnet. Idkade lite älskog mot Gittan också (förlåt Gittan och titta bort mormor). 
 
Sedan körde vi in till byn med en liten hamn (kan det ha varit Mjällom, det är ett myller av ortnamn som snurrar runt i huvudet på mig, borde skrivit ner allt) och åt strömming som smällte i munnen. Jag googlade fram nästa mål för vår färd som helt slumpmässigt blev Sörbölekobbarna utanför Umeå. 
 
 
 
 
Med hjälp av en gubbe som var den finaste man vi mött so far på resan, så hittade vi ett litet smultronställe som hette Hatten. 
 
 
 
 
Där slog vi läger och för att riktigt demonstrera vår ockupation hängde jag upp en tvättlina med våra blöta badkläder. Vi gjorde mat, gjorde upp en eld och dansade krigsdans runt vårt nya territorium (skojar). Sedan läste vi våra böcker tills det blev alldeles mörkt. Jag läser för övrigt Therése Söderlinds roman om häxprocesserna i Sverige under 1600-talet. Vägen mot Bålberget heter den och är en parallellhistoria mellan fyra personer i olika generationer och fy sjutton vad bra den är! Jag har inte riktigt läst ut den ännu men kommer med en recension när jag är färdig om ni vill. 
 
 
 
 
 
Sedan gjorde vi pinnbröd som vi åt med smör och salt. Mömse var det. 
 
 
 
 
Det var första delen av Norrlandsresan som kommer att gå till historien som den finaste någonsin. Dock kommer små smärre dramatiska inslag längre fram så stay tuned! 
 
 
 
 
 
 

Rapport från en parkeringsplats i Skellefte.




Jag är nu på väg tillbaka till Stockholm med en smärre krigsskada på benet som följd av en vild fjällvandring. Mer ingående om denna fadäs samt en massa mer kommer soon. Saknar er! 


//Er tillgivne krigare från en parkeringsplats i Skellefte. 



Birgitta ska ta med oss på Norrlands-roadtrip.

  
 
 
 
Älskade ni! Jag vill presentera en ny bekantskap för er: Birgitta! Även gallad Gittan och i vissa fall (av mig) för Gitty. Hon är en Volvo 240 och är född 1988 i okänd stad. Vad vi vet är dock att hon blev pånyttfödd när min pojkvän och hans kompisar köpte henne i Halmstad för tre år sedan. Sedan dess har hon puttrat runt i Europa. På småvägar och på autobahn. Hon har sett enastående utsikter från bergstoppar i Norge och svettats i Spanien. På hennes manchesterklädda säten har diverse rumpor gjort sig hemmastadda och i hennes baksäte finns plats för en madrass. Så hon har hört många snarkningar, stön och även fått stå ut med lite dregel på paneler och fönsterrutor. Sammanfattningsvis är hon queenen av bilar och ska nu få följa med mig och Jacob ut på en roadtrip i Norrland. Hon är så glad. Lika glada som vi!
 
 
Detta betyder att det kommer att vara lite tyst här på bloggen i två veckor framöver. MEN vill ni ta del av vilka ENASTÅENDE äventyr Gittan kommer att ta med oss på så tycker jag att ni ska följa henne på instagram! Birgittan88 heter hon där. Hon skulle bli så glad om ni ville följa henne. Hon hälsar puss!
 
 
 
Ha det så bra så länge! Jag är tillbaka till Popaganda-helgen och tills dess ska jag andas skogsdoft, laga mat på stormkök, sova i baksätet på Gittan, vandra runt på fjäll och andas andas. Jag älskar er! (Och gittan också) 
 
 
 
 

Helgen på en balle.

 
 
 
Hallå! Över helgen har jag den stora äran att bo i min vän Annas lägenhet då jag hyr ut min och KOLLA på utsikten från balkongen. Jag ser bort till Stadshuset och Västerbron. Långholmen. Söder. Och såklart Gröndal. Jag kan nästan vinka till min egen lilla balkong-lösa, men ack så älskvärda, lägenhet. 
 
 
 
 
Så här allsmäktig känner jag mig på morgonen när jag dricker morgonkaffet i solen. Let there be sun! 
 
 
 
 
Det finns också plats för lite poserande. På sista bilden slickar jag lite på det absurda och något obehagliga men även fina ljus format som en drake. 
 
 
Jag har också på mig Annas klänning som är från Indiska. Jag går liksom all in på att vara Anna över helgen. Och det är en trevlig uppgift vill jag lova. Hoppas ni har det fint i solen och jag visste väl att den skulle komma till slut. 
 
 
 
 

Jacobs oljesoppa.

 
 
 
 
 
Du behöver:
 
- En pojkvän med begränsade kunskaper inom matlagning och med en plötslig idé om en akut viktnedgång
- 5 dl rapsolja
- En burk viktväktarnas grönsakssoppa (inhandlad av misstag)
- Lite salt och peppar
 
 
Gör såhär:
 
- Värm soppan i en kastrull på spisen
- Krydda med salt och peppar
- Upptäck att konserven är från viktväktarna och frambringa en bestört rynka mellan ögonbrynen
- Fråga flickvän hur soppan kan bli tjockare och mer kaloriberikad
- Ignorera svar
- Häll i 5 dl rapsolja
- Värm ytterligare i hopp om att allt ska koka ihop
- Åtnjut oljesoppan i en lagom djup tallrik och försök ihärdigt blanda ihop oljan med med resten av innehållet och bli bekymrad över dess ovilja att sammanstråla
- Bli orimligt oljig om läpparna och äcklas lite efteråt
 
 
 
 
 

De grekiska tragedierna, tintin, ett gömt sladdkaos och en liten liten symaskin.

 
Kolla kolla kolla! Nu har jag fått upp min nya stringhylla på väggen och om den också drasar ner... ja då äre fan någe djävulskt sjukt med väggarna. För den sitter fast som bara den. Och är nu överfylld av böcker och andra pinaler. Let us take a look!
 
 
 
 
Längst ner har jag gjort nåt så fiffigt som att liksom mosa in alla sladdar till teven och andra elprylar bakom ett par gamla högtalare i teak. Ett par som inte alls fungerar, eller är inkopplade för den delen, men som får agera snygghets-sköld mot de fula svarta som står bakom. Fiffigt? Ja! Sedan fyllde jag det andra tomrummet med böcker. Det är ett inredningstips från mig förresten: bygg med böcker. Överallt. Bara bygg bygg bygg. Ja, läs dem också såklart. Om du vill. 
 
 
 
 
Jag fick även för mig att jag skulle färgkoordinera lite. Andra hyllan skulle bli vit men när jag kom till mitten så var alla vita böcker slut och jag gjorde en grön liten klump mitt i. Över teven skulle det vara lite rött, rosa och gult var det tänkt, men ja, det blev sådär. Att den stora röda, De grekiska tragedierna, för övrigt är den VÄRSTA bok jag någonsin tagit mig igenom är en liten kuriosa-parantes. Där står minsann Sandras Det handlar om dig också. Och Maj-Gull Axelssons Jag heter inte Miriam som jag skrev min kandidatuppsats om och Sara Ahmeds Vithetens Hegemoni. Och Maria Svelands Att springa som är så himla bra (lästips!) och Hur man botar en feminist av Nanna Johansson och Kate Milletts Sexualpolitiken och herrejesus vad massa bra. Hela Fröknarna Pahlen-serien av Agnes von Krusenstjerna också och Drömfakulteten av Sara Stridsberg. Jag känner att här ligger ju faktiskt alla böcker jag gillar och De grekiska tragedierna är väldigt malplacé. Jag får flytta på den. 
 
 
 
 
Mer böcker och så Guldfittan och en liten symaskin (som man faktiskt kan sy på) och så mamsan och pappsan i en vit ram. Och längst upp till höger fick Jacob ha sina böcker. Jag står inte bakom alla titlar. Till exempel Marcus Birro ("Men jag vill ju förstå hur karln fungerar" bla bla). Det är en skymf att ha den mannen i min nya stringis. Marcus alltså. Inte Jacob. 
 
 
 
 
Och så min rådjurssamling där en liten stackare mist sitt ena öra. Detta i den tragiska händelsen tidigare under sommaren. Buuuuu! Och så Tintin som jag köpte i Namibia, kristallflaskan som jag fick av farmor och så min mormors mormors tavla med guldram. Ja, och så mormor och morfars bröllopsfoto. 
 
 
 
 
Och så brevid står min fina papperskorg och agerar allt-i-allo. Och ljusstaken med mintgröna ljus. 
 
 
 
 
 
Puss!
 
 
 
 

Trumpet-arms-klänning gulli gulli gull!

 
 
Jag jobbar ju som sagt i krokarna kring Stadsmissionen vid Nytorget och detta är LIVSFARLIGT. Allt som oftast svassar jag in där för att "bara kolla lite" på min lunchrast eller när jag går från en tant till en annan. I måndags var en sådan dag och jag hade nästan tittat igenom allt och tänkte gå när jag hittade THE KLÄNNING på en klädhängare under "höstnyheter". Så jäkla jäkla fin men tänkte att den kanske skulle vara för tajt över diverse behag. Men nepp! Den satt som en smäck och jag köpte den illa kvickt. Jag älskar mönstret och längden och mest av allt trumpetarmen. Har letat efter en klänning med trumpetarmar i evigheter. 
 
 
 
Hej lilla 70-talsklänning och välkommen till min klädhäst. Jag ska ta hand om dig och vi ska ha en massa kul ihop gulli gulli gull! Btw, lägg märke till att jag kollar in min egen göt på bild nummer två. En sällsam syn! 
 
 
 
 
 
 

Några bilder från Pride.

 
 
Nedan följer några icke-kvalitetssäkrade bilder från Pride tagna av en något skakig bubbel-berusad hand sittandes på både mig själv och på Karoline, Amanda och Hennie. 
 
 
 
 
 
Och ego som jag är är de flesta på mig själv... upptäckte jag nu. MEN VILKEN FIN DAG! 
 
 
 
 
 
 
 
 

Grönglittrigt och rödmönstrat.

 
 
Igår, på prideparaden, hade jag på mig min grönglittriga klänning och min rödmönstrade morgonrock. Insåg snabbt att morgonrocken var för jävla varm så den åkte ner i ryggsäcken. 
 
 
 
Men festligt vare!
 
 
 
 
(Klicka på länkarna för att se fler bilder och inköpsplaces hihi)
 
 

För att kärlek finns i alla former och puss.

 
 
 
Jag vill önska er en bra pride-dag! Till er alla som ska gå i tåget och ni som bara ska titta på eller göra något helt annat. Jag kommer studsa runt med Fi i tåget och jag hoppas vi ses! 
 
 
 
 
För att kärlek finns i alla former och puss! 
 
 
 
 

Ljusrosa klänning med mystisk snörning.

 
 
 
 
Jag målar mitt badrum i rosa, jag upptäckte att jag bara har handdukar i rosa toner, jag snusar rosa snus, jag köper alltid rosa blommor och rosa schampoo och ja, rosa är en återkommande färg i mitt liv. Helst lite ljusrosa. Puder-rosa. Mint-rosa. Rosaaaaaaaaaaa. 
 
 
I fredags köpte jag i alla fall en rosa klänning. I sportig 60-talsmodell med en mystisk snörning på magen. Jag tänker att det kan vara lite bra. Under kvällens mat- och alkoholintag kan man lätta snörningen så att magen får plats. Från Stadsmissionen på Nytorget, 55 kronor. Hurra!
 
 
 
PUSS!
 
 
 
 
 

Nu renoverar jag toaletten!

 
 
 
Om kanske ett år så ska jag gå igenom, eller min bostadsrättsförening ska gå igenom, de alla gamlingar på mitt jobb kallar "helvetet på jorden" samt "det jobbigaste man kan vara med om". Ett stambyte. Jag tänkte: Ja, jävlar vad jobbigt att ha en massa halvnakna rörmokare i lägenheten, men det är något man måste gå igenom. Det kommer borras. Det kommer sprängas (...) och det kommer dammas. Och det kommer förmodligen att behöva kissas i en barack ute på gården i en månad. Varför icke göra det bästa av situationen? Jag tänkte att jag skulle renovera lite själv på toaletten tills dess och gå lite crazy. För jag är inte så händig. Jag tror jag brås på min kära far som vill så gärna, men så blir det lite hetsigt och halvdant (förlåt). 
 
Ovan är en bild på hur min toalett såg ut före renoveringen (det kan vi knappast kalla det va? Men vi låtsas). Detta var innan min spegel ramlade ner, liksom allt annat på mina väggar. 
 
 
 
 
 
 
Spegeln satt inne på toaletten när jag flyttade in och var i mörkt trä från IKEA. Jag bestämde mig för att måla den i guld och skapa illusionen av en antik rokoko-spegel med en feministisk twist. Håll ut och läs framöver så ska ni får se vad jag menar...
 
 
 
 
Jag tejpade kanterna med maskeringstejo och målade med vanlig hobbyfärg flera lager. Flera flera lager. Typ fem. 
 
 
Sedan tejpade jag alla lister och kanter och rör inne på toaletten, men det har jag ingen bild på. Men jag tror ni förstår vad jag menar. Vad som sedan hände är ett typiskt Emelie-scenario (enligt min pojkvän är det typiskt mig att jag kallar det typiskt mig) men jag hade ju givetvis tappat bort nyckeln till mitt förråd där penslarna låg och var tvungen att först ta itu med det problemet. Med en liten liten såg, som kan såga upp metall, begav jag mig upp på vinden och stod frenetiskt och sågade upp det jävla hänglåset. Jag drack vatten mellan varven och försökte andas djupt och hitta mitt inre lugn. Till slut kom jag in och tog med mig penslar och rollers och begav mig tillbaka. Händelsen skapade ett hack i min planerade plan men fick mig ej ur balans. Väl tillbaka hällde jag upp ett glas rött vin och började måla. 
 
 
 
 
 
Jag drack alltså vin och målade samtidigt. 
 
 
 
 
 
 
Det som hände sedan var att jag drack upp tre fjärdedels flaska medan jag målade, lyssnade på Silvana Imam och gick Jacob på nerverna då jag sjöng högt och det tydligen ekade ut i hela lägenheten. När det hela var klart var jag faktiskt smått full och var tvungen att ta mig samman och dricka några glas vatten.
 
 
Stay tuned för fortsättningen i denna makalösa badrums-renovering!
 
 
 
 
 
 
 

♀♥ Flora & Frida ♥♀

 
 
 
Hallå hallå och lystring! Nu har det landat en ny fantastisk podcast i etern och det är inga mindre än Flora och Frida som låter sina ljuva röster klinga. Första avsnittet kom för några dagar sedan och var väldigt bra tycker jag. Det handlade om sex och erfarenheten kring "att förlora oskulden" (som de problematiserar), könshår och mycket mer. Så himla bra snack! Önskar jag hade lyssnat på detta innan jag började sexa runt här och där (!). 
 
 
 
 
Sök på Flora Frida i er podcast-app vettja och puss!
 
 
 
 

"Jag gör det för kvinnokampen".

 
 
Jag har en vän som heter Anna. Förutom att hon är en fantastisk person och en fabulös bästa vän så blev hon även utnämnd till den bästa medarbetaren på sitt jobb. Priset av denna åtråvärda titel var ett presentkort på valfri restaurang á 2000 kronor (!). Anna bjöd med mig och jag blev mäkta glad. Vi bokade bord på Nytorget 6 & och förberedde hela dagen för matorgie. Jag tog på mig min allra vidaste klänning som är grön och från Monki ages ago (se bilder ovan) och sköna trosor som inte klämmer i magen. 
 
Vi drack en jordgubbsfördrink och åt sedan tre förätter, som vi delade på, innehållandes rödräka med limeaioli, crustader med pepparrot och laxtartar samt några slags bollar med fläsk och avokado. Till huvudrätt åt vi oxfile på salladsbädd med vinegrett och porchetta med kantareller och tryffelmousse. Efterätt: hemmagjord ostkaka med hallonsylt och grädde, cremé brulee och cappuccino. En flaska rödvin och så cava till förrätten. När notan sedan kom in såg vi med fasa att det inte kom upp till det önskvärda beloppet och beställde snabbt in ännu en drink som var så jävla himmelsk och ett perfekt avslut på en fin kväll. 
 
 
Sedan vinglade vi fram på gatorna med siktet på Debaser Slussen men när vi kom dit var allt stängt såklart för det var ju torsdag. Jag lyckades dock bli uppraggad av en nittonåring på Götgatan som jag ömdjukt gav nobben och sedan kissade jag i någon slags växt-labyrint vid slottet med mottot att "vafan, alla killar gör ju det hela tiden och det är så jävla äckligt, så då kan jag väl få göra det EN gång. Jag gör det aldrig annars. Jag gör det för kvinnokampen." Sorry. Det kom lite på klänningen också. 
 
 
 
 
 
 

Två gynekolog-historier: Äggstocks-kattbarnet och fiskfabriken.

 
"Emelie Leijon?" Soffan som knarrar lite när jag reser mig upp och de blå skoskydden som prasslar lite när jag går. En handskakning och ett leende och så in bakom ett skynke och ta av sig skorna som luktar fotsvett och korva av sig byxor och trosor och så händerna som drar i tröjan som inte riktigt når ner över rumpan. Pappersöverdraget som är strävt när jag sätter mig ner och så ett ben upp på ena sidan och så det andra. "Och så får du komma fram lite med baken." Händerna på magen och så det där kalla draget över fittan. "Då ska jag kika lite här". Glidslem på en stav. Glidslem. Slem som glider. Slem som ska få saker att glida. Flaskan som pyser lite vid trycket. Pruttar liksom. "Nu blir det kanske lite kallt". Allt jag tänker på är min fotsvett. Och så fingrarna som känner runt och så blicken i taket och klämmet på magen. "Det ser fint ut. Fina slemhinnor". Och så lite prover och topsar och så på med allt igen.
 
Det här med att gå till Gynekologen hörrni. Det är något alla vi kvinns har erfarenhet av och något vi efter ett tag vänjer oss vid. I början är det lite läskigt och nervöst. Det känns konstigt att lägga sig med benen i sär och visa hela härligheten för en främmande människa som nästan sitter med sin näsa mot din klitoris. Pillar runt och inspekterar. Luktar. Men efter ett tag blir det nästan som att gå till tandläkaren. Något som man bara gör. Som går snabbt och smärtfritt.
 
Jag har två märkliga gynekologhistorier som jag tänkte dela med mig av. En om en kattunge och en om en fiskfabrik. Jag tänkte också, om ni vill, att ni kan dela med er av era erfarenheter. Jobbiga eller konstiga eller roliga. Så kan vi göra en liten samling av gynekologhistorier. Man behöver inte vara så personlig om man inte vill och det går också bra att skriva ner tankar och erfarenheter om vad man tycker om gynekologen i största allmänget. Vi pratar ju inte så ofta om det. 
 
 
 
 
 
 
Ett litet äggstocks-kattbarn. 
 
"Jaha, då kan vi ta och titta lite på den här skärmen här". Jag reser mig lite halvt upp och stödjer huvudet mot armen. Mannen med gråsprängt hår och snälla ögon tittar först på mig, mot skärmen och sedan ner mellan mina ben. Han rör ultraljudet lite åt vänster och säger: "Här har vi din vänstra äggstock. Ser du?" Jag nickar. Helt fascinerad av att verkligen få skåda min fitta inifrån. Detta är ju helt fantastiskt! En liten rund och genomskinnlig sak syns på skärmen. "Och här bak ser vi din ändtarm som visst har lite avföring i sig som är på väg ut, ser du?" Jag glor helt fascinerat. "Och här är din urinblåsa som är helt tom, eftersom du kissade innan besöket." Han rör staven lite mot mitten. Visar mig min livmoder som tydligen är av god storlek och ser alldeles perfekt ut. Han går mot höger. "Och här har vi din högra äggstock. Men oj, så lustigt! Det ser nästan ut som en liten kattunge om man tittar så här", han vrider på huvudet och säger "mjau, mjau", ler och väntar på min respons. Jag blir paff och skrattar för mig själv och går sedan därifrån med vetskapen om att min högra äggstock liknar en kattunge. Ett litet äggstocks-kattbarn. Blir så jävla nöjd och glad. Älskar min födelseapparat ännu mer nu. 
 
 
 
 
 
 
Rena rama fiskfabriken
 
Det var snöstorm när jag gick längs Strandvägen och in på mottagningen jag aldrig varit på innan men blivit tipsad om. Jag ville verkligen att någon skulle ta mina fittproblem på allvar. Orkade inte använda mer lactal och känna en massa otrevliga lukter genom strumpyxorna. Det var en trevlig gynekolog som tog emot mig och bad mig glesa på benen i helvetes-stolen. "Jaha, då ska vi se här." Hon började fippla med en del vektyg och så kom det bekanta ljudet av glidslems-flaskan. Plasthandskar. "Lite glidslem på det här intstrumentet så ska jag titta lite här" och "det kommer bli lite kallt nu". Jag nickade pikttroget. "Jag kommer sedan att lukta lite på dina flytningar för att avgöra om det kan vara bakteriell vaginos." Jaha, ska hon lukta tänkte jag. Stackars arma kvinna. Hon rotar runt ett tag och för sedan den vita spateln till näsan. Hon ryggar instiktivt tillbaka och skriker högt: "Men herregud, det är ju rena rama fiskfabriken här nere!" Jag tittar först förskräckt på hennes uppsyn men sedan skrattar jag till. "Så här kan du verkligen inte ha det. Rutten fisk, lukta!" Hon för spateln lite väl framfusigt mot min näsa och ja, det luktar väl inte hallon precis. Men fiskfabrik, tänker jag, det var väl att överdriva. Jag hinner också tänka att det är tur att jag är lite äldre och lättsam med allt det här, annars skulle jag ha kunnat ta illa upp och mena att gynekologens agerande var ganska oproffesionellt. "Du ska få en mirakel-kur utskriven och sedan ska du se att allt kommer att lukta mycket bättre."
 
Jag fick min mirakel-kur och gick. En vecka senare var det som om min fitta varit på spa och mådde bättre än någonsin. No more fish for me. 
 
 
 
 
 
 
 
 

Platsen med den bästa röv-håligheten.

 
 
Går man på Gröndalsvägen bort mot Vinterviken och svänger in på Sjöbjörnsvägen, precis vid Lundbergs konditori, så hittar man det bästa stället i hela världen. Där ligger nämligen Gröndalsklipporna med utsikt över Mälaren och Stora och Lilla Essingen, Kungsholmen, Långholmen och så himmelen förstås. 
 
 
 
 
Jag kan vinka till min vän Anna som bor på andra sidan. Har jag tur så ser hon mig. 
 
 
 
 
På en specifik plats går marken ner alldeles lagom och bildar en perfekt grop för min rumpa. Jag tänker ej nämna exakt vad den ligger då jag är rädd att någon av er ska upptäcka denna perfekta röv-hålighet. 
 
 
 
 
Ibland tar jag med mig min middag dit och sitter och mumsar på klipporna. Som ikväll. Jag handlade saffransris och en röra på den persiska delikatessbutiken nedanför mig och snusade lite snus såklart. 
 
 
 
 
Samt köpte en cola då jag vill stötta multinationella företag samt att burken matchade mina skor. 
 
 
 
 
 
Sedan sträckte jag ut benen och kisade mot solen och mös mös mös (fast man säger nog myste).
 
 
 
 
 
Sedan läste jag bok. 
 
 
 
 
Liv till varje pris av Kristina Sandberg. 
 
 
 
 
På vägen hem gick jag förbi det gölligaste huset för minimänniskor eller fåglar. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Blus från Hornstulls marknad.

 
 
För två helger sedan, den där dagen då jag sålde ingenting, så köpte jag en fin blus av en tjej vid bordet mitt emot. Den är röd och silkig med japanska blommor och trumpetarmar. Den kostade trettio kronor och oj oj oj vad jag trivs i den. Mina obehå-belägda tuttar myser mot det mjuka tyget i detta nu när jag skriver detta inlägg. 
 
 
 
 
 
Puss till tjejen som hade den innan och puss till er, mina fina läsare! Vill ni kolla in fler av mina outfittor kan ni kika in på kategorin i min garderob. 
 
 
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding.

Till bloggens startsida