En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

Inget mjöl pudrar och inget förkläde fläckas.

.

 

 

 

I mitt kök bakas inga bullar. Det gräddas inget bröd och ingen fantastisk gryta kokar på spisen. Det fräser inte från någon stekpanna eller tickar av någon äggklocka. Det luktar varken stekos eller bränd fiskgratäng. Inget mjöl pudrar och inget förkläde fläckas. Ingen disk hopar sig i diskhon och ingen tallrik krasar i golvet. Basilika plantan bugar sorgset för bananflugorna och mjölken har för längesedan passerat sedan bäst-före-datum.

 

Det är tentamenstider mina vänner.

Och bordet är belamrat med böcker och pennor i olika färger.