Elsa Billgren, Emma Sundh, Sandra Niotillfem och Rebecca Hallonsemla. Visst är det många som har sina fina klänningar som konst. Och när man har så fina klänningar så tycker jag man ska låta de synas!

Jag byter ut mina då och då, när jag vill ha lite variation eller köpt något nytt.

Mina mintgröna väggar i mitt kök.

Min rosa tekanna.

Min mintgröna pall.

Mina mintgröna köksluckor.

Min mintgröna pajform och mintblå skål.

Mina mintiga trådrullar.

Min mintblå fransklänning.

Mitt gamla nummer av Femina från 1957.

Mitt vykort som jag köpte i Paris.

Och till sist mitt sköljmedel som står i städskåpet.

Ja, jag är helt insnöad på mintfärger. Så insnöad att jag gick runt i min lägenhet och fotade allt som inföll under den mintiga färgkategorin.

Åh vad jag är glad att man är lite av en nörd!

Får jag presentera mina nya rådjur i lila glitter från en liten butik i Österrike. Två små färgsprakande discobambis som står i härlig konstrast till retroemaljen, den smågulliga tekannan och mitt storögda porslinsrådjur som ligger och vilar på hyllan under.

Kitschigare blir det nog inte.

En kitschöverdos i sin sanna bemärkelse.

Vem har sagt att man måste ha blommor i ett blombord? Det brukar jag ha på sommaren, när det står på min balkong. Men på vintern tar jag in det och låter det stoltsera i köket. Just nu står där en rad kokböcker, en hyacint och en annan blomma (jag är otroligt dålig på blommor så vet inte vad det är för någon...skäms på mig!) en kaffekanna och en rosarutig plåtburk innehållande något så vanligt som ris. Och så är nederdelen perfekt att samla sina tidningar på. Man kan, om man tittar noga, se fina Miriam kika fram under Laga lätt.

En mönstrad från Röda Korset. En röd luden från Alvesta Form och Design. En gul från Röda Korset. En brun från Helping Hand. En vit från Myrorna och en avlång med mönster och en blommig från en tant i Älvkarleby.

Ett virvarr av stilar och färger. Min fina 60-talssoffa och min minst lika fina rosa rokokofåtölj. Alla mina kuddar i soffan. Alla mina böcker och mina guldiga rådjur. Min favorittidning i tidningsstället. Min sittpuff från Marocko och min solgula fina taklampa.

Var sak har sin plats.

Fy, vad glad jag är att min stringhylla äntligen är uppe. Så fantastiskt glad! Sprudlande, bubblande språnglycklig!

Jag tycker det är väldigt roligt att blanda och mixa ihop olika stilar. Eftersom min lägenhet domineras av retroprylar så bestämde jag mig för att ”missmatcha” lite i mitt vardagsrum. Soffgruppen och övrig möblering går i 60-tal med teakmöbler, broderade kuddar och starka färger. Men i andra änden av rummet har jag nu gjort i ordning en liten läshörna i romantisk-shabby chic-rokoko-stil. (?)

Den lila-rosa rokokofåtöljen hittade mamma på Erikshjälpen i Växjö för 300 kronor. Den broderade kudden är secondhand och filten är från IKEA. Piedestalen med vita blommor fick jag i julklapp och den är från Alvesta Form och Design. Ljusslingan är från Åhlens och hyllorna från IKEA.

Hyllorna ska fyllas med mer böcker och pryttlar efter hand. Men där står bland annat en fin barnbok som jag hittade hemma i en gammal låda och ett foto på min dansande morfar.

Stringhyllan är äntligen uppe! Efter lite krångel med expanderskruvar, några extra knackningar i väggen och konstateranden om ”att det sannerligen är en märklig vägg” så hänger den stadigt.

Och jag är så glad så glad.

Min lördagskvällssyssla var som tidigare nämnt att organisera och pyssla i mitt skafferi. Ännu ett tantigt ögonblick att lägga i samlingen. Ett ögonblick som vägdes upp genom att byta ut kvällskaffet mot ett glas vitt vin.

I alla fall, ett bra tips för dem som vill liva upp sitt skafferi är att lägga in ett fint hyllpapper. Det finns hyllpapper att köpa i butiker och på nätet men man kan även göra som jag, köpa ett fint omslagspapper!

Sedan är det bara att klippa och mäta och tada, fina blommiga hyllor möter ens blick när man stressigt öppnar dörren för att greppa olivoljan eller leta efter solroskärnorna till morgonfilmjölken.

Ja, jag älskar ju min kryddhylla. Och det var kärlek vid första ögonkastet. Bland det första jag gjorde när flyttkartonger, penslar och spackel fortfarande belamrade golvet i mitt kök, var att fylla de små glasfacken med pulver, kryddor och korn av alla dess slag.

Ni kan läsa både om min kärlek till denna och till min radio och soffa på Uppsala Nya Tidnings hemmafixblogg. Gör det här! ♥

Verktygslådan står uppe på bordet. Borren på laddning. Skruvar och hylsor ligger spridda över bordet och min sätta-upp-hyllor-exptert Siri sitter redan med tumstock och mäter på golvet.

Min älskade stringhylla ska äntligen upp på väggen. Efter 6 månaders dvala lutad mot min mintgröna köksvägg ska den nu äntligen lämna golvet och vara förvaring åt plåtburkar, kokböcker och porslinsrådjur.

Men någonting går snett. Ja, väggen är alldeles för porös och min hobbysnickare proklamerar sakligt att det behövs en annan typ av skruv för att få hyllan att fästa på väggen. En expanderskruv. Vad fan är en expanderskruv och nej nej nej, varför? "Men kan vi inte försöka sätta upp den ändå..." börjar jag. "Jag behöver inte ha så tunga grejer på den så går det säkert bra. Jag behöver inte ha någonting alls på den så kommer det ju gå perfekt." Typiskt mig. Siri hytter med fingret och menar att "Nej!! Då kommer hela väggen rasa ner och jag misstänker att detta är en bärande vägg..." Hon knackar demonstrerande i väggen och biter sig i läppen. "Mystisk vägg det här, ingen aning vad det kan vara för material." Hon fortsätter sitt knackande lägenheten igenom, rum för rum. "Här verkar det vara en murbruksvägg!" skriker hon innifrån vardagsrummet. "Men här kanske det är en gipsvägg..." fortsätter hon och kikar in genom dörren till köket. "Mycket mystiskt..." Jag börjar hänga läpp och Siri sätter sig på golvet och undersöker stoffet som kommit ur väggen. Efter en kort tids undersökande så menar hon att ja, det verkar vara gips. "Konstigt...nej, vi får sätta upp den nästa vecka med expanderskruvar." Och så slår hon ihop verktygslådan och drar ur kontakten från elborren.

Jävlar skit. Hur svårt kan det vara att få upp en stringhylla? Jag prisar gudarna för att jag inte själv tagit på mig att sätta upp detta mystiska ting. Tack fina Siri.

Och ja, här står hyllan och myser.