En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

Min gula franslampa.

I mitt fönster hänger en gul lampa och förgyller den hm... relativt deprimerande utsikten av tomma fönster i ett flervåningshus. (Men åt andra hållet har jag faktiskt världens finaste utsikt över Uppsalas slut där solen går ner över skogen varje varje dag.) Och på kvällen förvandlas de tomma fönsterna rakt över till små titthål över studenters liv. I lördagskväll såg jag och Siri hur en musklig man i boxershorts och linne stod och spände sig framför en spegel, hur två tjejer satt och skålade i ett stearinljusupplyst rum och hur imman på fönstret till en förfest växte.

Väldigt fint.

(Och nej, jag är ingen läskig stalker... Det händer bara att jag kikar ibland.)

Emeliefrida 2011-01-31

Jag kikar med bakom gardinen.. eller okej även öppet på stan. Tycker det är så trevligt att se vad folk har för sig och på sig :)