En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

Det är nya tider nu. Vackra tider.

 

 

Snart är det vårbalstider i Uppsala och då får jag kliva i min balklänning för första gången

sedan den där överskattade studentbalen för fyra år sedan. Kvällen då champagnen flöt ut

på golvet och glasskärvor tryckte sig in under fotsulorna. Kvällen då gammal kärlek gick i

kras och blev till några besvikna blickar i natten. Kvällen då någon spydde rakt ut på bordet

och någon slog sönder en pissoar på herrarnas toalett.

 

Det är nya tider nu. Vackra tider.

usch det där lät som en hemsk förgången tid, fin var du i klänningen i alla fall!

trist historia men en sak är säker. du var nog balens drottning, himlans himlans fin!

åh, gud, du var kjempevakker med den kjolen! fineste jeg har sett.<3