En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

Ett höstligt inlägg om en höstlig promenad, en höstlig lördagsmorgon i oktober.

 

Alla pratar om höstpromenader, simmar i höstlöv, tar bilder på rykande tekoppar och

huttrar och kuttrar under filtar framför brasor. Då tänker jag minsann också göra det!

Jag börjar med att lägga upp en bild på en höstig frukost, i ett höstigt kök, en höstig 

lördagsmorgon i oktober.

 

 

 

Efter denna fabulösa frukost satte vi på oss allt stickat vi kunde hitta i garderoben

och traskade ut i trapphuset. Redo för att bli härligt höstfrisk och rosig om kinderna.

 

 

 

Den obligatioriska fjällrävenryggsäcken hängde självklart på halv stång.

 

 

 

Och jag svettades givetvis i mina tre lager tröjor, överdimensionerade halsduk (som 

jag älskar såklart) och gula mössa.

 

 

 

Mårten var hipsterskogsig med mössa och finskägg. 

 

 

 

Det fotades getter.

 

 

 

Det fotades skogshipstrar.

 

 

 

Det fotades vattendrag, forsar och singlande höstlöv.

 

 

 

 

Ja, löven riktigt yrde när vi vadade hem med vatten i skorna, röda näsor och en

annalkande kopp rykande höst-te i sikte. 

vilken fin höstdag!