Det är synd om mig.
Jag tycker så fruktansvärt synd om mig själv just nu. Efter att jag legat sjuk hela helgen och äntligen kände mig pigg igår så brassade jag på med en riktig superdag. Innehållandes jobb på Kvinna till Kvinna, föreläsning på Kungliga Myntkabinettet (fancy!), ett glas vin i Gamla stan, fikaträff med bloggisar på Vintagefabriken och så tåg hem. Givetvis vaknade jag dundersjuk idag igen. En sjuka innehållandes sus och värk i öronen, snor i näsan och alla tillhörande kroppshålor, ont i halsen, feber, trötthet och huvudvärk. JAG SOM ALDRIG ÄR SJUUUK! Jag är övertygad om att det var för att jag inte knackade tre gånger i närmaste trä förra gången jag sade just detta.
Som om detta inte vore nog måste dagen tillägnas min hemtenta. Som måste blir klar tills på måndag. Måste. Som tur väl är så ingår verk som Skum-manifestet, Drömfakulteten och Katitzi i min kurs. Det är inte matematik liksom.
Jag tycker alltså pinsamt synd om mig själv. Hoppas ni har en fin dag.
Kommentarer
Tanten skriver:
Usch och blä. Din stackare.
Själv landsteg jag igår efter två veckors vistelse i febelandet "Far Away". Det var ingen nöjestripp, kan jag tillägga.
Svar:
.
Jennifer skriver:
Skickar hemtenta-styrka över internet och håller tummarna för att du ska krya på dig!!
Svar:
.
Em skriver:
Det gör du helt rätt i! Oftast tycker fölk för lite synd om en när man är sjuk, så då får man göra det själv =)
Krya på dig!
Trackback
