En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

Fixeri-dagen.

 

 

 

 

Idag har det varit en jäkla fixeri-dag på Gröndalsgatan. Jag vaknade vid klockan kvart över elva med ett sovande febrigt element brevid mig. Eftersom jag legat och värmt mina kalla fötter mot honom hela natten samt snusat in mig i hans hals så finns hotet av en hägrande förkylning över mig som ett litet orosmoln. Men trots detta började jag dagen med att ta tag i diskberget som jag tyvärr inte dokumenterat med kameran. Efter detta kom jag in i mitt städflow och städade ur hela kylskåpet. Slängde gammal sill i burk från förra sommaren (usch vad jag är äcklig), sorterade glasburkar, torkade av alla hyllor och ställde allt i en iögonfallande ordning. Detta dokumenterades inte heller men kom ihåg att det ingår i fixet!

 

Efter detta gick jag till Coop och handlade blomjord och leikakulor. Sedan började jag som en manisk person att plantera om alla mina växter.

 

 

 

 

Att plantera om och dona med mina plantor är lite av det bästa jag vet. Terapeutiskt, lugnande, rofyllt och alla synonymer till det ordet. Jag knipsade av, rensade bort gamla löv och gav alla nya krukor. Jag tror det är viktigt för de små liven att få ett nytt hem. Variation. 

 

 

 

 

Små avhuggna stickling-bäbisar fickhelt egna krukor. Dags att skiljas från modersplantan liksom. Och gå sin egen väg genom livet. Tyvärr vet jag inte vad några av mina plantor heter. Bara denna som är en Engelsk Pelargon som jag fick av Carro på min födelsedag. Det är även den som är på första bilden. 

 

 

 

 

 

Ett smärre kaos uppstod såklart. Som alltid när jag donar. 

 

 

 

 

Men kolla vad fint det blev! Köksfönstret och sovrumsfönstret. 

 

 

 

 

Don nummer fyra (disken och kylskåpet inräknat) var att hänga upp kläder som låg på golvet och ordna lite på klädhästen. Det blev tjusigt. 

 

 

 

 

Färg i ena änden och mörkare plagg i den andra. 

 

 

 

 

 

Sedan fick jag dammsuga överallt då gjord fastnat under mina fötter och dragits runt överallt på golvet. Det såg lite ut som i Morran och Tobias när Tobias gör en motorcrossbana i vardagsrummet. Om ni vet. 

 

 

 

Nu är jag helt slut och ska lägga mig på spikmattan och läsa. Spikis, kallar jag hen. Fucking bästa uppfinningen ever. Hoppas ni får och har haft en fin lördag! 

 

 

 

 

Fixardagar är det absolut bästa jag vet! En känner sig så ostoppbar när en går från fix till fix! Hejja dig! 👏🏻💪🏻🙌🏻👌🏻

blev fint!

D

mysigt värre :)

Jag kan inte riktigt se hur blomman längst till vänster i ditt köksfönster ser ut, men om den har en karaktäristisk doft, jag tror den heter doftpelargon?, i så fall kallas den också för kärringfis (iaf i Skåne). Fast det visste du kanske redan.
/Nina