En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

En bra-att-ha-brev-och-vykort-i-plåtburk.

Det bästa som finns är att få brev och vykort. Riktiga fysiska brev. Visst blir jag glad när

det plingar till i telefonen. Men ännu gladare när det rasslar till i brevinkastet och ett okänt

brev ligger där på mattan.

När jag läst den där fysiska posten lägger jag den i min alldeles eminenta bra-att-ha-brev-

och-vykort-i-plåtburk.

Postat 2012-04-02 klockan 21:46:51 Min lägenhet. Permalink

Kommentarer

Lisa skriver:

Fint! Älskar också att få brev!

Den 2012-04-03 klockan 18:32:23
URL: http://popflickan.blogg.se/

aliciasivert skriver:

Så fint med burkar som är som skatter i sig!

Den 2012-04-07 klockan 22:10:31
URL: http://aliciasivert.blogspot.com

Trackback

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding.

Till bloggens startsida