En blommig tekopp

Hoppas ni får världens finaste kväll!

Vet ni vad? Nu åker jag och firar jul i Österrike med hela tjocka släkten. Hoppas ni får världens finaste jul!

All julkärlek.

Jag har inte ord för hur fin den där Felicia är. Bara titta på bilderna. Helt sagolika. Har ni inte kikat in hos henne tidigare så har ni bannemej missat något!

Kika in hos henne här! ♥

Vem har sagt att man måste ha blommor i ett blombord? Det brukar jag ha på sommaren, när det står på min balkong. Men på vintern tar jag in det och låter det stoltsera i köket. Just nu står där en rad kokböcker, en hyacint och en annan blomma (jag är otroligt dålig på blommor så vet inte vad det är för någon...skäms på mig!) en kaffekanna och en rosarutig plåtburk innehållande något så vanligt som ris. Och så är nederdelen perfekt att samla sina tidningar på. Man kan, om man tittar noga, se fina Miriam kika fram under Laga lätt.

I fredags lagade en fin man musselsoppa till mig. Det heter egentligen något franskt men jag kommer inte ihåg vad. Jag satt bara vid mitt köksbord, drack vin ur mina nya kristallglas och fick absolut inte hjälpa till. Han hackade lök så jag var rädd att fingertopparna skulle gå av. Efter maten stod vi på min balkong och tittade bort mot slottet. Jag hade mitt täcke virat runt kroppen. Efteråt luktade vi lite rök. Men det gjorde ingenting.

I torsdags bakade jag de allra ljuvligaste chokladmuffinsen från ett recept taget av fina Theresia. De blir alltid bra. Och alldeles precis lagom kladdiga.

Kika in här för receptet! ♥

Ja sannerligen, morgonstund har guld i mund. Eller nja, mestadels inte. Den mesta av tiden springer jag runt som en jagad kanin mellan badrummet, köket och sovrummet och försöker få bukt med allt morgonbestyr innan klockan hunnit bli alldeles för mycket.

Men ibland ser morgonstunden ut så här. Lite lugnare. Och utan kaninöronen.

En trött liten fiskpanett blev kompis med en klick sötpotatismos och tomatsallad med basilika och balsamvinäger.

Omaka koppar och glögg som kokar över på spisen. Skal från skållade mandlar som flyger genom rummet. Pepparkakor och ädelost. Papper från hembakade lussebullar som singlar ner på golvet och stearin som droppar från adventsljustaken i fönstret. Julegröt som puttrar på spisen och kanel som pudrar och fastnar i näsan.

I dessa förkylningstider gäller det att äta mycket c-vitamin. Jag tycker det känns som om jag varit sjuk sedan oktober. Och så är jag trött som en urlakad potatis (?) (Exakt så känner jag mig faktiskt, en urlakad potatis...)

Så jag har försökt proppa i mig en massa nyttigheter. Till exempel fruktsallad med banan, röd grapefrukt, granatäpple, mango, passionsfrukt, lime, äpple, kiwi, basilika och torkade tranbär.

En mönstrad från Röda Korset. En röd luden från Alvesta Form och Design. En gul från Röda Korset. En brun från Helping Hand. En vit från Myrorna och en avlång med mönster och en blommig från en tant i Älvkarleby.

Du har tappat ditt ord och din papperslapp,
du barfotabarn i livet. 
Så sitter du åter på handlarns trapp 
och

gråter så övergivet.

Vad var det för ord - var det långt eller kort,
var det väl eller illa skrivet?
 Tänk efter nu - förrn vi föser dej bort,

du barfotabarn i livet.

En väldigt fin dikt av Nils Ferlin. Fast jag är inte barfota på en enda av bilderna..

Ett virvarr av stilar och färger. Min fina 60-talssoffa och min minst lika fina rosa rokokofåtölj. Alla mina kuddar i soffan. Alla mina böcker och mina guldiga rådjur. Min favorittidning i tidningsstället. Min sittpuff från Marocko och min solgula fina taklampa.

Var sak har sin plats.

Idag när jag cyklade hem i längs järnvägen i Uppsala så fick jag se siluetten av ett fint par komma gående framför mig. När jag cyklade lite närmare såg jag ett rött hår lysas upp under en gatlykta och visst var det fina Elsa som kom gående i nysnön.

Ett fint avslut på kvällen.

Fy, vad glad jag är att min stringhylla äntligen är uppe. Så fantastiskt glad! Sprudlande, bubblande språnglycklig!

I ena hörnet av mitt vardagsrum har jag en pysselhörna och mina finaste gaderobsskatter. Det är så fint att sitta i soffan och då och då plira bort mot klädstången och se sina allra finaste plagg lysa emot en. Allt från min oanvända gasqueklänning till mina gröna hatt och min kornblå paljettklänning. Och så står symaskinen i ett hörn och samlar damm. Då och då skriker den några längtande ord till sytrådsrullarna som står uppradade på hyllan över pysselbordet.

Ska sanningen fram så är jag inre så värst bra på att sy. Men trådrullarna är fina och jag dammar av min symaskin ibland och ger den en uppmuntrande klapp. Och så drar jag handen över alla mina fina klänningar och stoppar tårna i mina senapsgula pumps.

Jag sitter i min soffa med tända ljus och en filt över axlarna och bläddrar bland en massa gamla bilder. Mellan klickningarna tar jag en klunk te och tar ett bett av mina älskade saffransgifflar. Höst och vinter är mysigt. Men jag är en riktig sommarmänniska.

Allt är grönt. Allt är ljust.

Fantastiska sommar.