Vill du köpa möbler av mig? Ja ja ja! SÅLDA!
Nu måste jag sälja lite möbler eftersom de inte får plats i min lägga. Det är med viss sorg i bröstet som jag säljer min älskade teakbyrå som jag köpte till min första lägenhet i Uppsala (bild 1), mitt lilla bord som agerade både matbord och skrivbord i mitt studentrum i Flogsta, Uppsala (bild 2), mitt fantastiska soffbord med tidningshylla som stod framför den gröna soffan i vardagsrummet på Salagatan (bild 3) och så min Norrgavel-hylla som satt ovanför sängen i mitt flickrum i Växjö (bild 4).
SÅLDA!
Ni kan klicka på länkarna för att se lite fler bilder på möblerna i mitt bloggarkiv. Kika in på hela kategorin min lägenhet förresten, där kan ni även se hur min förra lägenhet såg ut. Saknar den ibland.
Vill du köpa någon av mina ärade teak-kärlekar? Klicka in på annonsen här vettja! <3
Puss!
I gröndal-hoodsen.
Hej allihop! Igår masade jag min höst-trötta rumpa ut i civilisationen och gick till FLFL på Skånegatan och åt hummus med mitt crew. Jag hade på mig träskor från Pop, strumpbyxor med hål i skrevet från okänd underklädeskedja, klänning från Stadsmissionen vid Nytorget, Jacobs mocca-jacka, väska från Emelie och sjal från Indiska.
Låt oss titta på några fler bilder.
Hoppas ni får en fin lördag och puss!
Kapprelaterad feber.
Jag intalar mig varje höst att jag inte behöver köpa någon ny höst- eller vinterjacka detta år. Men ja, som den hjärntvättade konsument man är så vill man likt förbannat alltid ha en ny. Nytt, nytt, nytt. Detta år är mitt motto att inte frysa röven och benen av mig men ändå vara snygg, revolutionerande tanke eller hur? Jag har alltså kommit på att jag vill ha en lång kappa i ull eller ullmix. Jag vet att de hade en på Monki förra året men vart är den i år, Monki? Va va va? Jag vill ju ha en budgetvariant då cashen inte rullar in som de ska. Gärna och allra helst secondhand såklart.
Jaja, här kommer några bilder på hur jag tänker mig att den ska se ut. Klicka på bilderna för länk.
Den får väldigt gärna vara röd och lika gärna ha en pälskrage.
Denna finns att köpa på en stor kedja men den är eventuellt inte tillräckligt klockad. Skulle gärna ha lite mer vidd.
Ungefär så här.
Eller såhär.
Fast denna är ju omg-fin men dyr så in i helwetis.
Om ni har några bra tips, hit me!
Puss!
Två snabba onsdagstips!
Okej, jag har cirkus noll tid till bloggen just nu men snart ska det bli bättre. Bare with me people. Men nu kommer i alla fall två snabba tips som ges från mig mellan arbetsintervju och jobb. Jag har tjugo minuter på mig och min dator är gammal och seg så here we go!
Jag har tipsat om Frida och Floras podd tidigare. Men alltså... jag är så jävla kär. Denna podd är UNDERBAR! Det sägs så mycket bra saker och om jag önskar faktiskt att denna podd skulle funnits när jag var yngre. Öppningsavsnittet om sex var grymt bra. Det andra om vänskap är så fint och viktigt. Det senaste, med namnet onanisterna, är så befriande och härligt. Att två tjejer sitter och diskuterar onani så öppet och hjärtligt, det är bara så fantastiskt. Flora och Frida susar snabbt upp på min favorit-podd-lista (och jag lyssnar på ganska många ska ni veta) men även på min topplista över personer jag skulle vilja dricka kaffe med. Sån power och så bra! Kärlek till er queens.
Deras podd heter Flora & Frida och ni hittar den genom att söka i era poddprogram. Göre göre! <3
Det var nog inte bara jag som satt och vred mig, stampade med fötterna i golvet samt svor innerliga haranger
över Katrin Zytomierska (nej Katrin, du får ingen länk) när hon gästade Malou efter tio och pratade om tjocka kroppar. Det var vidrigt. Det var elakt. Det var lågt och det var fasansfullt. Igår gästade i alla fall queensen Anna Davidsson och Natasja Blomberg Malou och pratade om skönhetsideal och välmående. Det var befriande och fantastiskt bra. Det var öppet och fint. Inkluderande och ödmjukt. Det var motsatsen till Katrins jävla tjafs.
Puss!
Min nya fåtöljhörna och en snubbes fötter.
Jag har ju blivit sambo. Min ärade karl tillika världens finaste human being crashar tillfälligt, eller otillfälligt, hos mig och detta har resulterat i lite ommöblering. Inte så värst mycket om jag ska vara ärlig då jag är obscent kär i mina möbler och ägodelar. Men hans dator, gitarr och ett fint litet bord har flyttat in (och diverse kompletterande köksattiraljer). Det är delvis denna anledning och att jag köpt en ny stringhylla som ligger till grund för min nya lilla fåtölj-hörna! Låt oss ta en närmare titt!
Fåtöljen är en Emma och är inköpt på Repris på Bondegatan. I loooove it. Även om den inte är så komfortabel att sätta rumpan i. Vafan. Den är ju ögongodis. Kudden som sitter där i istället för mig är loppisfyndad från okänt ställe (jag kommer inte ihåg om ärligheten ska fram).
Den trearmade lampan köpte mamma till mig. Den är helt trasig och det finns bara en lampskärm kvar efter en smärre massaker. Den agerar nu hatt-hållare istället. Växten i fönstret fick jag av min fina granne Anja och den har växt till orimliga proportioner under sommaren. Den luktar dessutom SÅ GOTT!
På lampan hänger min blomsterhatt.
Min snubbes fabulösa fötter är också en given möbel.
Jag kanske kommer att gå igenom mina klänningar på klädhästen en annan gång. Det vore roligt för mig själv och kanske för er! Det vore också bra vid en eventuell brand (peppar peppar fy fan) då dokumentation av ens käraste ägodelar ska anges vid eventuell ersättning.
Puss!
En dag när håret var queen.
Här kommer några bilder från en dag när mitt hår var drömmen. Lagom fluffigt. Lagom lockigt. Lagom strävt. Bara så queenigt.
För övrigt så har jag ju inte skrivit här på ett tag.... ahhAHSHASJAJSKLAajaja. Kanske för att jag håller på att försöka ordna upp mitt liv med eventuella kurser och så jobbsök. Skickar CV och personliga brev tills fingrarna värker.
Jaja, jag ska skriva snart. Jag lovar. Puss och kram från en storfotad arbetssökande!
"Jag vill undvika hela det avslutande spermasprutet så att säga" - Intervju i Ligga med P3 om Natural Cycles.
Ni är några som efterfrågat en liten sammanfattning/recap på hur det går med mitt användande av Natural Cycles. Och eftersom mitt nylle syns lite här och där på deras kampanjer samt att jag vill vara eder trogen så är er önskan min lag. Jag hade tänkt att skriva ihop en liten sammanfattning här på bloggis men när Ligga med P3 ringde mig och ville göra en intervju, varför inte lyssna på min ljuva stämma istället? Variation hurra! Dessutom så berättar Pauline om hennes upplevelser av att mäta temperaturen och my gosh jag älskar hennes röst. Så härlig och... vacker! Hon verkar ha fått lite pli på sin mätning också och det motiverar mig att fortsätta. Rebecka berättar också om hur hon tycker att det fungerar för hennes. Så skitbra att lyssna på hörni!
Jag vill redan nu varna känsliga lyssnare. Där räknar jag in mormor (hej mormor!) och eventuella släktingar som inte vill ha visuella detaljer om mitt sexliv (Hehe). Nej, så farligt är det inte. Flamsar bara på i en passage om "spermasprut" som ska undvika att nå min befruktingsapparat. "Jag vill undvika hela det avslutande spermasprutet så att säga". Så, nu har ni redan läst det. Let's move on.
Ni får gärna fråga om ni undrar något mer i kommentarsfältet och också skriva om ni har några synpunkter. Puss och kram, ni är bäst!
Ett svar på en kommentar.
Hej Linn,
För det första så tror jag att vår olika syn på det här grundar sig i hur vi definierar och hur vi värdesätter ordet "vi" och "vår befolkning". Ordet "vi" kanske inte betyder exakt samma sak för oss. För mig så betyder "vi" inte dem som är födda i Sverige eller på andra sätt är svenska medborgare. För mig så betyder "vi" alla de människor som finns i världen. Här tror jag att du, och många andra, suckar och tänker att jag är naiv som fan. Att det är en klyscha och att jag är riktigt jävla pk. Må så vara. För mig är inte "vi" något enhetligt och något som jag kan definiera inom Sveriges gränser. För mig är det självklart att vi ska hjälpa alla de människor som är på flykt. Vi lever i en värld som är fucking fruktansvärd och det kommer att bli värre. Sorry. Vi har redan fuckat upp klimatet och människor kommer att tvingas flytta. Världen brinner. Jag tycker att det är naivt att tänka att det viktigaste som finns är att värna om "vår eget" folk när världen står i lågor och folk försvinner i havet. Jag har ingen nations-stolthet som innefattar svenska flaggan, röda stugor, folkvisor eller gröna ängar. Min nations-stolthet handlar om att inte ha någon.
Argumentet att de flyktingar som nu söker sig till Europa inte enbart är krigsflyktingar utan också människor som flyr för våra skattepengars skull... ja, jag vet inte vad jag ska svara på det. Jag vill hellre ställa några motfrågor: Hur kan du ställa en sådan fråga när du själv ser vad som händer runt medelhavet? Tror du inte att Aylans pappa har lite större problem än sin tandhygien? Jag tror att gratis tandhygien är hans minsta issue just nu. OCH OM man nu fått alla tänder utslagna, är man inte då värd gratis tandvård? Hur tänker man när man skriver så, jag förstår faktiskt inte det? Och så en till: Vad spelar det för roll? Vilken anledning är god nog för att söka sig till ett annat land? Vi har råd att ta emot fler människor i nöd. Och vi måste.
Tror du verkligen att de som flyr sina länder kommer hit för våra bidrag och skattepengar? Allvarligt? Dessa flyktingar vill egentligen inte fly sina länder. De har växt upp där. De har älskat där. Hatat där. De har all sin släkt där. Sin historia. Många vill tillbaka. Men de kan inte det. Vet du varför? För att de är rädda att deras döttrar ska säljas som sexslavar, att deras pappor ska radas upp och få k-pistar riktade mot deras huvuden. Att någon ska bränna upp deras hem. Döda deras grannar. Jag tänker att du kanske borde prata med några flyktingar eller nyanläda svenskar där du bor? Lyssna på deras historier och försöka möta dem. För de kan ju berätta själva. Kanske kan du förstå dem bättre då? Istället för att prata över deras huvuden och anta saker som du egentligen inte vet något om? Ja, egentligen borde du göra det istället för att skriva till mig och jag borde egentligen inte svara, för jag har heller ingen erfarenhet av flykt.
Vi kommer kanske aldrig mötas. Du och jag, Linn. Men snälla, jag ber dig bara tänka över vad du skriver och försöka tänka bortom "vi:et" och snälla, SLUTA LÄSA AVPIXLAT.
Kram.
Bröst som säger fuck off och mensblod på toa-ringen.
Idag var jag, mamma och Jacob på Liv Strömqvist-vernissage på Smålands museum. Det var en utställning med utdrag ur hennes seriealbum Kunskapens frukt och handlade såklart om ett av mina fovoritämnen: mens. (Lite snabb kuriosa: När jag var på toaletten efter utställningen så hade någon mensat ner toa-ringen och det var blodspår på spolknappen, passande tänkte jag.)
Min ömma moder och jag sippade hallonsoda och åt lakritssnurror. Färgerna på gottebordet gick i svart, vitt och rött vilket passade färgskalan perfekt osv.
Liv bjöd även på lite äldre serie-strippar och en favorit ser ni till höger.
De fanns tampongljus att köpa i foajén.
Och örhängen.
Motiv nummer två skulle jag vilja ha som affisch och sätta upp över min säng.
Sedan gick vi till Kafé Deluxe och drack kaffe samt åt biskvier.
Puss! (Ps. Glöm ej att stödja människor på flykt via Blogghjälpen här).
Blogghjälpen - Hjälp människor på flykt!
"Den största folkvandringen till Europa sedan andra världskriget", bilden på en liten pojke i vattenbrynet med ansiktet begravet i sand, ett par och deras lilla bebis som klamrar sig fast vid en tågräls, flera tusen människor som i panik flyr sitt land. VI MÅSTE GÖRA NÅGOT. Det är dags att förstå hur situationen ser ut runt om i världen och riva alla murar och staket. Se bortom nationsgränser och vad som är mitt och vad som är ditt. "Men hur ska vi kunna hjälpa alla? "Hur ska vi kunna försörja alla dessa människor?" "Hur ska de få plats?" "Men våra egna ungdomar då?" Fuck allt sånt. I en katastrof spelar inget sådant någon roll. Det som spelar någon roll är att människor får leva. Får hjälp. Att treåriga små barn får uppleva annat än krig och aldrig ska behöva dö i havet, ensamma, efter att de glidit ur sina föräldras famn. De som inte inser det. De länder som inte tar sitt ansvar. De politiker som blundar. De som skriver på sin twitter att media målar ut en snyfthistoria. Skäms. SKÄMS.
De finns många sätt att hjälpa de människor som nu är på flykt. På initiativ av Emma så har jag och ett gäng andra bloggare startat Blogghjälpen som har som mål att samla in pengar till alla flyktingar som nu flyr sina länder. För att rädda sin familj och för att överleva. Inte för lycksökande eller för bidrag. Ni som fortfarande hävdar detta, ni som någonsin hävdat detta. Skäms för fan.
Vi har som mål att nå 50.000 kronor innan den 1:a oktober och alla pengar går oavkortat till UNHCR. Ni kan bidra genom att klicka på länken här eller på bilden ovan.
Tillsammans gör vi skillnad och kom igen nu!
(Illustration av Flora)
Brallor och föräldrardoft samt kille i hatt.
Heeeej! Idag har jag på min brallor från Humana och ett linne som jag köpte på Hornstulls marknad. Och skorna är från Röda Korset i Arvidsjaur. Jacob gästar en av bilderna med en hatt som jag köpte på en loppis på Södra teatern.
Nu hoppar vi in i Birgitta igen och styr kosan mot Växjö. Det ska bli skönt att andas föräldrardoft och sy på mormors symaskin (jag är sämst på att sy, rättning: titta på mormor när hon syr på sin symaskin). Jag ska skriva några inlägg också så ni får ej glömma mig.
För övrigt så började jag jobba på ett boende för ensamkommande flyktingbarn igår i Märsta och det var så jävla fantastiskt och omtumlande och jag drömde om det hela natten.
Puss!
På så jävla dåligt humör.
Här sitter jag i en röd morgonrock och matchar min soffa och är allmänt jävla less. Man får vara det ibland va? Jag är på så ofantligt dåligt humör. Oerhört. Det kan vara PMS. Eller efter-norrlands-resan-och-popaganda-nu-är-det-höst-stämningen. Jag vill bara åka hem till mamma och pappa och sitta i deras soffa och mumsa på deras hemlagade mat och sussa i lakan som jag själv inte tvättat. Andas mammas halsdoft vill jag också göra. Och fika hos mormor. Gå långt in i skogen och skrika högt som fan vill jag också. Och sparka i en stubbe så att jag får ont i tån. Hårt och skitont.
Jag tror jag och Jacob tar Gittan och åker till Växjö på torsdag. Är ej redo för höstens åtaganden och allmän storstads-stress.
Älskar er dock!
