En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

Paprikafenomenet.

 

 

 

Man äter en massa paprika. Lägger dem i sallad, fräser dem i pannan och gratinerar dem med köttfärs i ugnen. Och kärnorna. De kastar man bara bort! Man irriterar sig något så enormt när de fastnar på kniven eller råkar ramla ner i salladen.

 

Så nu tog jag till vara på de små rackarna istället. Och förhoppningsvis kan det bli en ny paprikaplanta med små himmelska röda frukter att irritera sig på.