En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

Hellre en blommande begonia än mascararand under ögonen.

 

I detta tråkiga jävla mörker och duggregnande så tittar jag med lite saknad i bröstet tillbaka 

på vår och sommarmånaderna i mitt bloggarkiv. Så istället för att lägga upp en gradaskig bild

på svarta strumpbyxor, mascararand under ögonen och snorig näsa så får ni titta på den här

istället. En av mina favoritklädslar från Emma Sundhs vårupprop. Kommer ni ihåg? 

Vilka härliga färger! Piggar verkligen upp novembermörkret :)