En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

Söndagspyssel.

 

När det är regnigt och ruskigt ute så är det så himla mysigt att sätta sig vid köksbordet

med en kopp te, sätta på radion och bara låta tankarna vandra från det man gör med 

fingrarna och orden som strömmar ut från radion. Som idag när jag bestämde mig för 

att pyssla ihop en fin låda till min pojkväns brorsdotter Agnes. Jag fick ju ett så himla

fint armband av henne förra gången vi sågs, så jag bara måste ju pyssla tillbaka tänkte

jag. 

 

 

 

Jag fixade ihop ingredienserna till pysslet. Pennor i olika färger, pensel och färger,

pappersblommor, nyckelpigor i trä, sax, glittrigt papper, lim och en låda från Panduro. 

 

 

 

Först målade jag.

 

 

 

Och medan den torkade tände jag ljus i fönstret. 

 

 

 

Sedan limmade jag på blommor. 

 

 

 

Målade löv på det glittriga pappret.

 

 

 

Allt fick studsa upp på locket.

 

 

 

Sedan klippte jag tyg till lådans insida.

 

 

 

Och så blev det såhär. 

 

 

 

Sedan, utav bara farten, gjorde jag två lådor till. 

tjusiga lådor!