En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

Röda-märken-i-armhålorna-klänningen.

Denna finfina blå lilla sak fick jag av min vän Siri för nästan två år sedan. Jag har inte använt

den eftersom den skaver som sjuttsingen i armhålorna. Men i fredags hade jag minsann på

mig den när jag var inne i Stockholm med pappa. När jag kom hem hade jag röda märken

på huden. Stort aj.

Men lika stort tack till Siri. Eftersom den är så fin!

Och vill man vara fin, så får man som ni vet, lida pin.

Postat 2013-02-13 klockan 18:39:57 I min garderob Permalink

Kommentarer

Ida skriver:

Aj aj aj vad smärtsamt! men fin som snus!!!!

Svar: Tack! :)

Den 2013-02-13 klockan 20:30:28
URL: http://hebreiska.blogg.se/

Trackback

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding.

Till bloggens startsida