"Jag lever törpaliv, alltså finns jag."
Törpalivet är inte bara en dans på rosor. Man sitter helt enkelt inte ständigt i en rosenbuske och doftar på rosorna och tänker att "aaaaaah, detta är att leva" eller "jag lever törpaliv, alltså finns jag." MEN jag ska inte vara en tjurskalle och negativatisera allt det härliga. Därför ska jag nu dela med mig av FEM bra grejor med törpalivet och tre dåliga. Fem mot tre alltså. Vi börjar med de bra:
1)
Att få sitta här på kvällskvisten med ett glas rödvin med Mårre och läsa bok. Eller lyssna på försenat sommarprat och spela kort. Eller helt enkelt glo ut genom fönsterrutorna och bara insupa hur det susar i säven.
2)
Att få sig ett gott skratt varje gång Mårten nämner ordet gäddtafs. GÄDDTAFS. Lyssna bara. Jag dör av magkramps-skrattsalvor varje gång. Det är tydligen något man sätter på kastspöt för att gäddorna inte ska bita av linan. GÄDDTAFS HAHAHA.
3)
Att det är ett så rikt djurliv här. Kollar man noga i mitten av bilden ser man hur en grävling nosar runt bland växtligheten. Jag lovar, det är en grävling. Och så har vi sett en bäver simma i ån och plaska med sin platta svans. Jag lovar igen. En BÄVER. Och en svanfamilj med en massa söta ungar. Och en massa andfamiljer. Det är rena rama vildmarkssafarit här.
4)
Att få sitta i båt'n med benen mellan världens mest välsnidade mansspiror och susa ut på sjön. När som helst.
5)
Att få ligga under en filt i båt'n och läsa Maken av Gun-Britt Sundström med ett paket mariekex på lagom nafsavstånd.
Nog med svärmiskt njutande. Nu till några dåliga:
1)
Denna otroligt fula, ja rent av anskrämliga jävla fejk-tegelvägg på glasverandan. Fruktansvärt vad jag känner avsmak för detta påhitt. Hur tänkte dem? Den börjar dessutom fallera i hörnen och i mina fingrar spritter en olidlig lust att riva ner hela patrasket. Hua!
2)
Att tömma menskopp ute i det fria. Utan tillgång till rinnande vatten. Med röven putande ut bland barr och myggsvärmar. Med den ständiga känslan att något litet bevingat väsen kravlar sig upp i analen eller i muttan. Eller biter sig fast i ena stjärhalvan. Usch! Nej sannerligen. Vara kvinns och leva törpaliv kan vara jobbigt en gång i månaden.
3)
Att mina nya torpatofflor som jag idealiserat i mina tankar och myst åt i fantasin inte uppfyller detta i praktiken. De skaver som fan och är ytterst obekväma. Vad sjutton! Nu snor jag Mårtens varje gång jag ska gå ut och han blir lika arg varje gång. Grrrr.
Nu var jag lagom svärmisk och lagom negativ. Vågen står och väger lite mer åt det positiva vilket är likt verkligheten. För det mesta gillar jag verkligen törpalivet. MEN en liten del av mig längtar in till lägenheten i stan. Och jag tänker inte skämmas för denna känsla. Puss!
Kommentarer
Longevity - en blogg om hälsa skriver:
:-) För- och nackdelar, precis som det skall vara :P
Ida skriver:
Haha, fick kisa ordentligt för att få syn på grävlingen! Men visst är det underbart med stugliv och djur vart man än tittar. Läsa i båten-bilden var ju hur mysig som helst!
Svar:
.
Ung Tant skriver:
Mensen kan ju vara ett helvete. Jag tänker att det kanske är lite som med trätofflorna, de behöver gås in för att bli bekväma. Det kanske är en vanesak. Eller inte...
Alice skriver:
Usch vad jag hatar tapeten! Vi har en liknande i vår lilla stuga. Jag och mamma vill väldigt gärna ta ner den och måla i någon ljus färg men min farmor och pappa vägrar ty den "har alltid funnits där".
Trackback
