Tack Maria.
Tack Maria. För att jag fick lipa glädjetårar ner i mitt skapande av tofubiffar med med koriander och ingefära. Tack Maria. För att jag du fick mig att känna det där ilet i bröstet av otroligt kämparglädje när jag hackade detoxande coleslaw insmord i efter-jobbet-trötthet. Tack Maria. För att du får andra att inse kvinnohatet. Tack Maria. För att du fick mig att skratta högt då du pratade om hur du blev utsedd till "Sveriges farligaste kvinna 2013". Tack Maria. För att du fortsätter med att fundera kring hur det skulle vara att träffa de där männen som hatar dig så mycket. Fråga dem varför. Se vilka de är. Du säger:
"Som den där mannen som enligt gmails foto såg ut att vara en medelålders vithårig herre i kostym som hette Ulf. Och som gav mig det fantastiska epitetet "urfittig." Jag var visserligen enligt Ulf den slemmigaste och äckligaste han någonsin hört talas om och jag inser att urfittig knappast var menat som en komplimang. Men jag blev ändå så upprymd över att ha fått ett nytt ord i vokabuläret. En Urfitta. Jag ser framför mig en förhistoriska amazon som plöjer djungeln med sin gigantiska vagina och slukar allt i dess väg. Skonar inget och ingen. Inte ens Ulf. Efter sig lämnar hon bara ett klibbigt spår av fittslem."
Helt underbart. Jag satte tofu i halsen. Tack som fan för det. Tack Maria.
Kommentarer
Trackback
