Nej för i helvete. Det är inte bara en dans. Ditt jävla äckel.
Jag har fölt din blogg i flera år men har nog aldrig kommenterat något men tänkte bara säga att jag ÄLSKAR att du vågar vara så arg. I många bloggar känns tonen på feminismen så normativt kvinnlig och snäll men du RYTER IFRÅN MED STORA BOKSTÄVER och vågar kalla folk för det de faktiskt är: äckel. För det är äckligt att folk (mest män) tar sig friheten att ta på folk (mest kvinnor) på offentliga platser som dansgolv och på tunnelbanan och att de sedan tycker att det de gjort är helt legitimt och okej.
Var med om en sådan grej i fredags: var på en examensfest med mina fantastiskt snygga kompisar. Vi står i baren och beställer när det kommer en man och lägger armarna runt min kompis bakifrån. Hon blir aslack och säger åt honom att gå. Han kommer tillbaka två sekunder senare och försöker igen. På samma tjej som nyss sagt åt honom att gå. Vi säger ifrån hela gruppen varvid den här ÄCKLIGA mannen försöker tafsa på en annan i gänget och samtidigt försöker få med oss ut på dansgolvet. Här kommer hans kompis till undsättning. Men inte för att be om ursäkt utan för att säga åt oss att lugna ner oss och att vi ska gå och dansa allihop istället. För att ens bli av med de här PUCKADE männen som vi inte kände eller hade pratat med innan, var vi tvugna att prata med festens värdinna för att få dem utslängda. Bad de om ursäkt och gick utan strul? Nej, de ställde till en scen, sa att de inte gjort något och började nästan slåss med människorna som försökte mota iväg dem. Detta händer alltså på riktigt, sommaren 2013.
Hade en kvinna gjort såhär? Knappast.
Love you. Måste förbereda ett hyllningstal till nästa gång jag möter dig på uppis gator!
Bra skrivit!
Word & Amen.
Bra skrivet! Känns som att det håller på att hända stora saker nu ändå (Filmen. Ryyyser), även om det ibland känns som en hopplös kamp. Det är i rörelse!
Just för tillfället (och ett par år tillbaka) är jag inte ute bland okända folk så mycket men har råkat ur för ett par äckel i mina dagar ändå (men mindre än många andra då jag oftast är ensam med mig själv). Jag vill så gärna högt säga "Ta inte på mig!" när någon gör det utan min tillåtelse men jag är än så länge för feg, eller så fattar jag inte vad som hänt förrän efteråt (och att bli arg ensam på kammaren gör ju inte mycket skillnad).
