En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

Den förbannade pausknappen.

 

Hej mina fina läsare. Som ni kanske har märkt så hänger jag inte här så mycket just nu. Det är inte för att jag vill sluta blogga. För att min feministiska låga slocknat. Min kärlek för loppis försvunnit. Eller för att det inte känns viktigt längre. Detta är det jag vill hålla på med. Detta är det roligaste jag vet. Egentligen. Men. Jag har av olika anledningar varit tvungen att trycka på pausknappen när det gäller det mesta i mitt liv just nu. Det står på standby helt enkelt. En liten röd lampa lyser längst ner i ena hörnet. 

 

Jag är er evigt tacksam för att ni är inne här och läser ändå. Och för att ni skickar peppiga mail med ord som värmer. Jag hoppas att jag snart kan vara tillbaka och blogga som vanligt igen. Det gör jag verkligen. Tills dess vill jag i alla fall förmedla tre saker som gör mig lite lättare till mods just nu: 

 

 

 

1) 

 

 

 

Att om man bor i Uppsala kan man läsa en superkortis med mig i det nya gratismagasinet Upsalia. Jag babblar lite om vad jag tänker ha för kläddon på kröppen i höst. 

 

 

 

2)

 

 

Att min Mårten köpte Nanna Johanssons nya bok Hur man botar en feminist till mig. Att jag läste ut den på en kväll är inte lika roligt. Nu smärtar ett tomt Post-Nanna-Johansson-hål i mitt hjärta. 

 

 

 

3)

 

 

 

 

Att Unga Feminister är så jäkla grymma och klädde alla Sveriges statyer i rosa i natt. Och att de lanserar sin nya blogg och sin kampanj 1000 unga feminister tar kampen mot patriarkatet. På deras blogg kan man bland annat läsa deras bloggserie om hur olika feministiska profiler ser på feminism. Håller man ögonen riktigt öppna kan man kanske hitta mig där framöver. 

 

 

 

Tills vi ses igen, en stor jävla kram. 

 

Kram fina du!!

Du är värd att vänta på! Sluta bara inte skriva, snälla du...

Såklart man du behöver en paus ibland! Kram på dig!

Åh en av människorna längst ner på stillbilden är ju Felix, Floras pojkvän! Bäst. (Kan inte kolla på videon från mobilen men ska se den senare!) det förklarar varför statyerna utanför min skola var rosa - dubbelbäst! Ta hand om dig Emelie! Alla behöver pauser ibland. Kram!

jag måste bara dela också, en bloggare som heter madeleine har skrivit om alla sexuella trakasserier som kvinnor råkar ut för och uppmanat andra tjejer att dela med sig för att de behöver inte skämmas (http://made.devote.se/blogs/27148324/dags-foer-foeraendring.htm) och hon har också gjort en video om det (http://made.devote.se/blogs/27156313/en-video-kring-det-daer.htm) citat: "Men vi får inte skämmas längre. Och vi måste prata om hur många av oss som har gjort någonting mot vår vilja för att vi känt oss tvingade att vara en kille till lags. För att det var det som förväntades av oss. Vi får inte skämmas över något som någon gjort fel mot OSS."

väldigt väldigt tungt att läsa och höra, men viktigt, för att vi måstemåstemåste förändra.

Du är värd att vänta på! Pausa på när du behöver:)

kram på dig fining!

click here for the top 18650 rechargeable battery around