Den solgula Uppsala-vintage-festival-klänningen.

 
Jag köpte en klänning på Uppsala Vintagefestival. Från 50-talet med fint fallande tyg och små blomdetaljer. Och så är den ju gul. Min favoritfärg. (Herregud, säger man att man har en favoritfärg numera? Känns som om jag skriver i en sån där vän-bok man hade när man var tio år)
 
 
 
 
SUMMAN AV KARDEMUMMAN: jag är fett nöjd med köpet.
 
 
 
 
UPPDATERING: Min fina vän och den sanna vintagevetaren Ann á la Tidens Melodi påpekade det jag misstänkte. Att klänningen icke är 50-tal utan 70-tal. Detta kan man se på tyget som och till viss del på modellen. Jag blir lite purken då jag därmed betalade överpris och att det stod 50-tal på prislappen. Men det kan vara ett misstag. Tack Ann! 
 
 
 
 
 

Kommentarer
emelina skriver:

Fniss, klart man fortfarande kan ha en favoritfärg! Min är orange.
Skulle vara roligt att se en close-up på mönstret på klänningen! Jättefin!

Den 2014-03-31 klockan 16:34:39
URL: http://judymyfriend.blogspot.com/
Madeleine skriver:

Klart man har en favoritfärg. Jag har en med. GUL. Bästa färgen. Ever.

Den 2014-03-31 klockan 21:08:22
URL: http://whitemaskgirl.wordpress.com
Linnéa skriver:

You are a star med dendär klänningen. Tillsammans med dina violetta strumpor blir det en perfect match.

Den 2014-03-31 klockan 21:15:38
URL: http://muminochjag.blogspot.fi
DK skriver:

Omg! Du använder uttrycket "summan av kardemumman"! Bäst.

Den 2014-04-01 klockan 18:15:10
Kvartettmamman skriver:

Så glad jag blir av dessa bilder ♥

Den 2014-04-02 klockan 21:34:27
URL: http://kvartettmamman.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding.

Till bloggens startsida
















SecondhandGuide.se Besökstoppen
RSS 2.0