En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

Tårta i repris.

Ni får helt enkelt titta på den här tårtan en gång till. Eller kanske gå in på Siris blogg. Det är hon som bakat tårtan. Eller så kan ni klicka er in på Marits blogg och njuta av alla fina bilder. Eller så kan ni helt enkelt göra så att ni besöker Rebecca, eller Miriam.

För jag sitter ute i solen och ägnar inte min dator ett ögonkast.

Och så ska jag jobba också.

Puss!

All vårkärlek.

Postat 2011-04-17 klockan 11:56:10 Allmänt Permalink

Kommentarer

Rebecca skriver:

Du är alldeles underbar och den där tårtan ser så himla god ut! En dag ska jag bjuda dig på tårtkalas minsann!

Den 2011-04-17 klockan 20:02:09
URL: http://hallonsemla.devote.se

Angeliqa skriver:

Vilken underbar tårta!

Den 2011-04-19 klockan 06:46:15
URL: http://sopnedkast.blogspot.com

Trackback

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding.

Till bloggens startsida