En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

Två spiror som sträcker sig mot molnen.

Det var för länge sen i Uppsalas gränder
Där trottoarerna var oupptäckta stränder
När musiken styrde varje ord och handling
Var ett löfte från en stad i förvandling

Å mitt hjärta du får aldrig gå ifrån mig
blev förlorad sen den första gång jag såg dig
I garaget nere under gallerian
När jag krossa alla lyktor för dig

Dansflickan vill va där det händer
Dansflickan tycker jag har sköna händer
Hennes hud skälver till när jag rör den
Känns så märkligt att komma innanför den

Å mitt hjärta bor långt nere under gatan
Hur kan det finnas så mycket här att hata
Nu är det natt och där uppe står polisen
Och det finns ingen väg ut härifrån
Det känns som en dröm
Det känns som en dröm

Ljumma vindar genom Uppsalas gränder
Där skuggor jagar oss med uppsträckta händer
Två spiror som sträcker sig mot molnen
Guldet och silvret, solen och månen

Å mitt hjärta jag är inte förvånad
Riktig kärlek brinner upp på en månad
Du är så vacker där i solens sista strålar
Hela Svartbäcken brinner för dig
Det känns som en dröm
Det känns som en dröm

Jag sa det känns som en dröm
Det känns som en dröm
Det känns som en dröm

Emeliefrida 2011-01-16

Postat 2011-01-16 klockan 16:58:43 Allmänt Permalink

Kommentarer

Lillemor skriver:

Hej"gumman" har du skrivit dikten? Det känns som om det är du, eller? Du skriver om drömmar, hoppas att Dina drömmar är behagliga och fina.

Kram mormor

Den 2011-01-16 klockan 18:23:29

Rebecca skriver:

Åh, visst är de Parken? Så himla fint!

Den 2011-01-16 klockan 22:55:16
URL: http://hallonsemla.devote.se

Trackback

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding.

Till bloggens startsida