En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

Titta uppåt.

När man promenerar runt i Uppsala så får man inte glömma att titta uppåt, mot himmelen. Oftast så möts man av denna synen. Jag kan inte tänka mig någon annan stad med lika fina gamla hus som ståtar mot en blå himmel.

Man blir så glad.

Fast idag regnar det.

Och jag tänkte ägna mig åt lite kulinariska utsvävningar hämtade ur min rosa kokbok.