En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

En fin fredagslänk.

Igår hittade jag en ny blogg som jag blev alldeles förälskad i. Eller ja, inte ny alls, men ny för mig. Fast det är inte svårt att få mitt loppishjärta att slå ett extra slag när stringhyllor står överfulla med plåtburkar och småpryttlar. När små porslinsrådjur står i en klunga i på ett fönsterbräde eller mönstrade kaffekoppar står uppradade i köksskåp med prickiga hyllbårdar.

Det säger bara klick på något sätt. Jag är en toffel för loppiskaos. Inte svårflirtad alls.

Men hos Karoline är allt extra fint.

Kika in hos henne här! ♥

Postat 2011-10-07 klockan 11:46:00 Allmänt Permalink

Kommentarer

Karoline skriver:

TACK FINA FINA!!!

och detsamma!!! Din blogg är underbar, man vill bara flytta in hos dig :)

Den 2011-10-08 klockan 10:41:27
URL: http://ikarolineshuvud.blogg.se/

Trackback

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding.

Till bloggens startsida