En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

Ska jag, ska jag, ska jag?

 

Nu har jag en fråga. Jag funderar på att klippa mig lite kortare. Kanske

som Emma? Hon är ju bara så fantastiskt fin i sina lockar. Fast jag vet 

inte... då kan jag ju inte göra min "lilla-my-bulle" längre. Fast samtidigt

vill man ju ha lite variation. Jag har också varit inne på att göra en Brigitte

Bardot-lugg som Emmy precis klippt till. Äsch jag vet inte. Kommer sluta

med att jag behåller det som det är. Typiskt!

 

Åh! Du skulle vara så himla fin i vad du än väljer. Min favorit, som jag inte vågar skaffa själv, är lite kortare än axellångt med lugg ovanför ögonbrynen!

Såklart du ska klippa dig! Hade jag haft lockigt hår hade jag klippt sån frisyr på stört.