En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

Esme and the laneway.

 

Nu när det är sånt jäklans vinterrusk utanför, och man förvandlas till Rudolf med röda mulen

så fort man sätter sina raggsocksbeklädda fötter utanför dörren, så är det fantastiskt att 

kunna läsa bloggar skrivna av personer som befinner sig på varmare breddgrader. 

Som Marianne som bor i Melbourne och som tar så fantastiskt ljusa och somriga bilder.

Jag sitter och liksom stirrar ner på mina svarta kängor och försöker låta bli att tänka på

hur fantastiskt det hade varit med ett par öppna pumps. 

 

För även ifall jag myser i allt det vita och kalla så är det skönt att få sig en släng sol och värme

ibland. Man kan gå till ett solarium, eller åka utomlands. Men just nu blir sommarinslaget att 

läsa den fantastiska bloggen Esme and the Laneway. 

 

Kika in på hennes blogg här!

 

(Och sola inte solarium för guds skull!)