En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

Ja hälften av alla som finns, är kvinns!

 

Till en ny vinylspelare så måste man ha vinylplattor. Och kanske den bästa vinylplattan av

dem alla att ha i sin samling är Sånger om kvinnor. 

 

 

 

Jag hittade den hos Samuel och fick den som bonus för att jag handlade vinylspelare.

(Har jag nämnt att han är en hyvens man den där Samuel?) 

 

 

 

Skivan har ett häfte men alla låttexter till. Och ja, jag har druckit rödvin ensam och sjungit 

alla sånger för full hals. 

 

 

 

Och så finns det fullproppat med bra budskap från 70-talets kvinnokamp.

 

 

 

Fin tjejkör.

 

 

Här är några av låtarna:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Puss!

"Och ja, jag har druckit rödvin ensam och sjungit
alla sånger för full hals."

Hehe, vad fint det lät. Jag har också den skivan.
En annan bra feministisk lp-skiva från 70-talet är Röda bönors Sköna Skrönor. Det är också en skiva som det är svårt att inte sjunga med i, Hemmafruvals sätter sig verkligen på hjärnan.