En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

Ett klick precis i rätt ögonblick.

Vet ni vad? Jag glömde alldeles bort att fira bloggens ett-årsdag för ungefär en månad sedan. Den 20 december 2010 skrev jag mitt allra första inlägg och här är bilden som jag lade upp då.

Detta foto återkommer ständigt i mina tankar. Jag tänker ofta på den där damen som sitter alldeles omringad av saker och tittar rakt in i kameran. Eller om hon tittar lite åt sidan? Jag vet inte. Vad jag vet är att jag klickade på kameran precis i rätt ögonblick för att få en väldigt fin bild. En bild som jag ofta tänker på som det bästa foto jag tagit. Jag älskar hennes gröna galna mössa och hur hon håller skon som hon precis plockat upp ur en skokartong. Hennes guldklänning, smyckena och alla färgerna som finns i bakgrunden. Det bästa är att bilden inte var alls planerad, jag bara tog en i förbifarten. Inget poserande och ingen planerad vinkel. Bara ett tryck på avtrycksknappen på min dåliga digitalkamera.

Bilden är tagen i London på Portobello Market i Notting Hill.

Postat 2012-01-26 klockan 22:44:44 Allmänt Permalink

Kommentarer

Karoline skriver:

grattis på ettårsdagen ;)

Den 2012-01-29 klockan 20:08:51
URL: http://ikarolineshuvud.blogg.se/

Trackback

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding.

Till bloggens startsida