En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

Call the midwife.

 

 

 

Jag älskar brittiska serier, gärna dem som utspelar sig runt sekelskiftet och

fram till 60-talet. Den senaste guldklimpen är Call the midwife som visas på

SVT1. (Där heter den Barnmorskan i East End.) Kläderna, håruppsättningarna

och de ruffiga gatorna i östra London är bara fantastiskt!

 

Tyvärr så kan man bara se del 4 just nu på svtplay. Men det finns ju andra

sett att komma åt den! Så se se se!

Jag älskar också den serien, men jag tycker att den svenska översättningen på titeln är lite mesig. Det är intressant att se hur det egentligen var att var barnmorska på 50-talet, det skiljer sig mycket från hur det är idag, tror jag i alla fall.

Jag såg alla avsnitten online när serien först kom ut och blev kär i allt. Kläderna, scenerna och karaktärerna. Nu ska jag läsa boken serien handlar om och hoppas jag kommer att älska den lika mycket som serien.

Åh jag är helt fast i den serien!! Hon är så strålande vacker!