En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

Tänk att jag har en vän.

 

Tänk att jag har en fin fin vän. En vän som plötsligt plingar på dörren

och står där med en påse från ICA, fullproppad med somrig mat.

Som rädisor till exempel.

 

 

 

Tänk att jag har en fin vän. En vän som plötsligt ställer sig vid spisen, kastar ner en stor

klick smör i stekpannan och steker strömming för glatta livet.

 

 

 

 

En vän som dukar upp och serverar världens godaste sommartallrik.

 

 

 

 

Och som om de inte vore nog, så äter vi jordgubbar med socker och mjölk till efterrätt.

 

 

Det är min fina vän Agnes det.