En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

Toffellycka.

Nej, det gick helt enkelt inte att stå emot. Jag kunde inte vänta på att skoguden

hörde min bön. Idag köpte jag mig minsann ett par Mohedatofflor. Lite mer i en

realistisk prisklass än Swedish Hasbeens.

Åh!

Postat 2012-05-10 klockan 21:07:21 Allmänt Permalink

Kommentarer

Ida skriver:

Vilka tjusiga! De ser rätt sköna ut fast det är med klack. /Klack-allergikern

Den 2012-05-11 klockan 09:22:32
URL: http://hejaida.com

Lisa skriver:

fiiina

Den 2012-05-11 klockan 17:44:49

Gila skriver:

Fast Hasbeebs är snäppet tjusigare ;-) Har köpte alla mina Hasbeens på utförsäljning/rea. De säljer ut 1-2 ggr per år. Kolla deras facebook sida för mer info.

Den 2012-05-11 klockan 19:50:40
URL: http://gilasgrotta.blogspot.com/

Trackback

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding.

Till bloggens startsida