En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

Jag fick mina tårar torkade. Utan handskar.

 

Ikväll sänds det sista avsnittet av Torka aldrig tårar utan handskar. Ingen kan väl ha missat

denna fina serie som sänds på SVT1 i tre delar. Förra avsnittet grät jag i fosterställning medan

Mårten kramade om mig och torkade mina tårar. Utan handskar. Som tur väl är. Och det är jag

tacksam för. 

åh jag har bara sett första avsnittet men blev helt fast av den. måste se de två sista någon dag också. de är så himla bra och sorglig serie.