En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

En grön hatt, hjärtformad salami och en pelargon som åker tåg.

Helgen började med att jag stoppade in håret under en grön hatt och satte mig på tåget till Stockholm. 

 

 

 

Tåget gjordes hemmatrevligt med Dimas pelargon.

 

 

 

Jag gick vilse vid globen.

 

 

 

Till sist hittade jag och pelargonen till bilen som skulle ta oss till Göteborg.

 

 

 

Jag var överlycklig över att vara framme. 

 

 

 

Dima fick hjärtformad salami på sin stora dag.

 

 

 

Och öl på konstgräs.

 

 

 

Icona pop spelade till Dimas ära.

 

 

 

Och Timbuktu.

 

 

 

Och en stekare, ett födelsedagsbarn och en halsduk med bihang hamnade på en bänk.