En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

Jag tänker sitta bänkad med en chipspåse och en folköl. Nej, ett glas vin förresten.

 

Ikväll är det match mot Italien. Klockan 20.30 på TV4. Och jag tänker sitta bänkad med en chipspåse och en folköl. Såsom sig bör när man tittar på fotboll. Fast nej, det kanske blir rödvin. Oavsett dryckesval. Jag har aldrig känt mig såhär pepp på att det ska gå bra för Sverige i ett mästerskap. Och jag ska inte ljuga, jag tittar både av intresse och av politiska anledningar. Som Karin så fint skrev efter första matchens hatiska twitterkavalkad: (Jag rös som ett aspelöv när jag läste det första gången)

 

"Jag tittade inte på matchen igår heller. Men jag ska börja med det nu. Jag ska följa svenskarna.  Av ideologiska skäl. För systerskapet. På grund av de lesbiska hororna. På grund av hatarna. Mitt fotbollstittande blir politik och jag hatar att det är så. Jag hatar att kvinnor inte bara får vara, att allt blir en fråga om politik, ställningstagande och ideologi."

 

 

 

 

 

Men så äre. Och kom igen nu Sverige! Fan vad ni är bra!

 

Heja Sverige!! (och vin är mycket göttare än öl i alla fall) ;)

Jag vill också! Kör någon uteservering/O'Learys eller dylikt visning?