En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

Min svarta hatt.

 

När jag var i New York köpte jag en svart hatt. Jag tyckte först att det såg ut som en judisk kippa men upptäckte sedan att den var något större. Och dessutom fin fin fin. Den inhandlades på Stella Dallas i Greenwich Village. 

 

Kölla själva: 

 

 

 

 

 

Jag brukar fästa den med hårnålar så att den inte flyger av i vinden. Och den går bra att ha alla hårdagar. Med utsläppt och uppsatt. Helt enkelt the ultimate hat. Och dessutom extra fin med snurror lite här och där. Jag har dessutom knälat in en "hårkorv" mitt i allt ihop. Ett jättebra tips för övrigt. Att köpa en hårmunk och klippa av på mitten. Sedan snurrar man upp håret på den och det blir alltid en fin frippe. Jag har förresten fått förfrågningar om jag kan visa hur jag gör mina snurrs. Det lovar jag att visa så småningom! Antingen i filmversion eller i bilder. 

 

 

 

 

 

Ha en fin måndag! Med eller utan hatt.