Så smutsigt men samtidigt så jävla vackert.
Detta klippet från Les Miserables med Ann Hathaway får mitt nackhår att ställa sig upp. Det är så smutsigt men samtidigt så vackert. Så bräckligt men så starkt. Så jävla sorgligt och fult. Och jävlar vad denna kvinna gör det bra. Sång behöver inte vara fläckfri och vacker. Den kan vara oren och brista ut i tårar. En kvinna i en film måste inte alltid lida i skönhet utan läppar kan spricka och ansiktet kan brista ut i en ful grimas.
Så himla fint. Titta själva får ni se.
Kommentarer
Överlevnadsguiden skriver:
Jag visste inte ens att Anne Hathaway kunde sjunga, men det gör hon ju riktigt bra. Hon går från klarhet till klarhet och kommer nog att bli en av de riktigt stora under sin karriär. Den här tolkningen av "I dream a dream" är inget mindre än fantastisk. Tack för att du delade den. :-)
Svar:
.
ahmenduvet skriver:
JA ELLER HUR!! Hon gestaltar hur livet kan gå precis åt helvete, med sådan verklig känsla, sån smärta och det är så hemskt och vackert så man får ont i själen.
Trackback
