En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

Låt mig presentera torpa-tofflorna!

Hela julimånad ska jag och Mårre leva torpalivet. Och detta ska göras i denna lilla söta

stuga som ligger mellan Knivsta och Uppsala. Utåt Knutby (Huvaligen!) Vi lovar att vi inte

ska bli några frikyrkliga Fossmos!

I alla fall, när man ska leva torpaliv så tänker jag mig att man, förutom att strosa barfota,

behöver ett par tofflor att bara sticka in fötterna i. Och dessa små skodon hittade jag

på Myrorna häromdagen och slutsatsen är såklart att de är de perfekta torpaskorna!

Att de också är röda är ett plus.

Postat 2013-03-16 klockan 11:03:45 Allmänt Permalink

Kommentarer

Mia - kakor, klänningar och svunna tider skriver:

Men himla snygga alltså! :)

Svar: Tack fina du! :)

Den 2013-03-22 klockan 16:05:23
URL: http://byggmia.blogspot.se

Trackback

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding.

Till bloggens startsida