En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

Den gröna klänningen fick gå på bröllop!

 

Tänk. Man gör sig mödan att leta upp och buda på en klänning på Tradera. En klänning som kanske varit med enda sedan 50- och 60-talet. Vem har den tillhört? Förutom säljaren så har man ingen aning vems praktfulla rumpa den låtit sitt kjoltyg falla över. Och jag tycker det är fint. Att man fortsätter ett plaggs historia. Min gröna klänning fick till exempel åka på bröllop i New York. Det är inte alla klädstycken som får det inte! 

Vem var det som gifte sig? :)

Jättefin!

tjusigt!