En femtiotalare och en fyrtiotalare på en dålig lopparedag.

 
Det blev en del loppande i New York. Fast loppandet ägde inte rum på den tänkta lopparedagen då jag med en utskriven googlekarta med ringar och linbjer i olika fäger gav mig av till Lower East Side. Nej, själva handlandet ligger utspritt över hela New York och över alla dagar. För när jag stötte på en skylt med Vintage på, ja, då stegade jag in genom dörren.
 
Men tillbaka till den tänka lopparedagen. Den blev ett fiasko. Googlekartan blev blöt i det strilande regnet som föll ned från himmelen bara denna dag, av alla sju. Ringar och streck flöt ihop och ja, VART FASEN låg alla butiker? Alla gatorna som skulle vara vintagegator var verkligen inga vintagegator. Nej, jag hittade ingenting. Och min bror gick och nafsade mig i hälarna och gläfste om öl och Mårten höll med. Plus att tårna blev blöta i skorna.
 
Gud, vad jag är negativ. Men mina förväntningar på Lower East Side var för stora. Jag förstår det nu. Och så var jag kanske korkad, googlekartan dålig och så kanske jag läst Sandras New York-guide helt fel. Men en, EN, butik hittade jag. En som jag glömt namnet på. Och där inne fanns en massa fint. Jag drog in en kjol, en 40-talsklänning och en femtiotalare i det fantastiskt mysiga provrummet.
 
 
 
 
Denna fyrtiotalare var först ut. På galgen fin fin fin fin!



 
På mig, också ganska fin, men på 40- och 50-talet hade man tydligen obefintlig midja och bomber till bröst så den fick faktiskt hänga kvar på galgen ändå.


 
Tvåa ut, denna fantastiska gula skapelse. Hur den såg ut på? Hm...



 
Såhär ungefär. Återigen, hur såg ni ut på femtiotalet egentligen? Fick knappt igenom min skalle i den här. Och jag skulle väl fattat den vinken för när jag väl hasat ned den över mina höfter så hördes ett öronbedövande krasande och min panik var fulltalig. Att jag sedan inte fick av den och fick övertala Jakob att utöva avledningsmanöver på butiksbiträdet medan Mårten stod och drog klänningen av min arma kropp gjorde inte saken bättre.
 
Sedan kutade vi ut ur butiken. Åh, förlåt! Förlåt du fina klänning för att jag utsatte dig för att försöka passa min normala kvinnokropp som fick se dagens ljus i slutet av 80-talet och inte spatserade runt i korsett på 50-talet. Förlåt du butiksbiträde för att jag hade sönder din fina klänning, förlåt förlåt, förlåt!
 
Vi struntade i butiker resten av dagen och drack öl istället.

Kommentarer
stina skriver:

haha öl låter så jäkla mycket bättre! vad ska du med new york-vintage till när du bor granne med vaksala torg? puss

Svar: Det är frågan Stina, hihi! :)
.

Den 2013-05-07 klockan 11:50:35
Lotta skriver:

Ack du underbara har du någon aning om hur ofta det hänt mig?! Klänningar som ser så perfekta ut men inte går att gå längre än till armbågen alt. användas som scarves.

Kram på fina dig och ha en bra dag!

Svar: Åh, då är man icke ensam! Men så måste man ju misslyckas också, för att sedan lyckas! :)
.

Den 2013-05-08 klockan 09:45:14
URL: http://tantlottas.blogg.se/
Ida Nielsen skriver:

haha men åh. Misslyckade loppisturer är deppigt. Fint att du delar med dig <3

Den 2013-05-08 klockan 17:02:16
URL: http://hebreiska.blogg.se/
elinore skriver:

"Förlåt du fina klänning för att jag utsatte dig för att försöka passa min normala kvinnokropp"

"på 40- och 50-talet hade man tydligen obefintlig midja och bomber till bröst"

Hmm.. känns lite som du halvt dissar "smala" människor.. så jäkla smal var inte den där första klänningmidjan så att du kallar den obefintlig känns jättenedvärderande för folk (som jag) som faktiskt är smala. I dunno, låter som din kropp är det normala och är man smalare är det inte normalt. Hmm trevligt.. :)

Den 2013-05-15 klockan 15:53:18
URL: http://kifan.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding.

Till bloggens startsida
















SecondhandGuide.se Besökstoppen
RSS 2.0