En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

Luggen.

 

Jag hittade dessa bilderna i mitt arkiv för ett tag sedan. LUGGABSTINES! Varför behöll jag inte min lugg? Alla månader kämpandes med dess motstridiga utväxt och eviga nedfall i ansiktet. Kli i pannan. Den var ju fruktansvärt fin ändå. Luggen. Och nu kan jag inte klippa den igen när jag härdat ut väx-ut-för-fan-luggdjävul-fasen.

 

 

 

 

Obs obs. Väldigt medveten om detta ytliga i-landsproblem. Obs obs. 

 

 

jooo, klipp! så himla fint!

Äh, du är vacker hursomhaver!

Haha, känner med dig! Bloggade om exakt samma sak häromdan, seriöst varför är det så drygt när den växer ut sen..................

Hjälp vad ditt hår är/var fantastiskt!